Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1869, sida 2

han sig öfver det esterföljansvärda exemplet, som de skottska universiteten lemna de engelska derigenom, att de åt sattiga personer lemna tillfälle att förvärfva sig kunskaper, samt att under lika vilkor kunna täfla med de förmögnare klasserna. Prins Arthur skall göra ett besök i Dublin, der frimurarne till hans ära ämna anställa en bal. Med anledning häraf har kardinal Cullen utfärdat ett herdebref, i hvilket han yttrar, att , alla frimurare äro bannlysta, samt att hvar och en, som besöker den nämnda balen, skall uteslutas från den romersk-katolska kyrkan. I jemförelse med förra året har emigrationen öfver Liverpool betydligt tilltagit. SPANIEN. Grunddragen af förslaget till den nya konstitutionen ha förut blifvit meddelade; vi äro nu i tillfälle att äfven meddela detaljerna deraf. Förslaget består af 112 artiklar, grupperade i 11 afdelningar, oberäknadt den, som bestämmer sättet för ngen från de gamla förhållandena. Den första afdelningen, omfattande 31 artiklar, handlar om ,,spaniorerna och deras rättigheter. Art. 1 innehåller bestämmelser för dem, som äro att anse för spaniorer. Art. 2—14 bestämma srihet till person, hemmets och brethemlighetens okränkbarhet. Här förordnas, att en häktad person måste inom 24 timmar efter häktningen ställas inför en ordinarie domare. Annat än ordinarie domstolar skulle ej få finnas. Art. 15 är at yttersta vigt, ty det heter der: Ingen är förpligtigad att betala skatter, som icke blifvit beviljade af cortes eller af behöriga, offentliga korporationer (provincialoch kommunalauktoriteter), eller hvilkas uppbörd icke sker i lagliga former. Art. 16 —19 handla om allmän rösträtt, taloch pressfrihet, föreningsoch församlingsrätt. Årt. 20 och 21 angå religionen; bestämmelserna härom äro förut meddelade. Härefter följa bestämmelser om undervisningsfrihet, näringsfrihet, m. m. Art. 28 förordnar om allmän värnepligt: ,Hvarje spanior är förpligtigad att försvara sitt fädernesland, då han enligt lag dertill blir kallad. Enligt art. 31 kunna vissa friheter under utomordentliga omständigheter provisoriskt upphäfvas. Andra afdelningen (art. 32—37) handlar om statsmakterna. Det heter der: ,All makt utgår från folket. Spanska folkets regeringsform är monarkisk. Lagstiftande makten tillkommer cortes; konungen bekräftar och offentliggör lagarne. Den verkställande makten tillkommer konungen, som utöfvar densamma genom sina ministrar. Domstolarne utöfva domaremakten. Art. 37 hänvisar lokalintressena åt kommunalråden och provincialständerna. Tredje afdelningen (art. 38 — 65) — ,om den lagstiftande maktenk — bestämmer, att cortes årligen skola sammanträda sednast den 9 Februari; att förslagen till skattebevillningar, till lån, och allt som angår armåöen måste föreläggas kongressen före senaten, samt att, om den sistnämnde företager någon förändring, som kongressen icke antager, ,har endast kongressens beslut giltighet. Enligt art. 54 tilkommer konungen och hvardera af representationens delar rättighet att föreslå lagar. Art. 57 bestämmer: ,,Senatorer och deputerade få icke för i utöfvandet af dessa sina befattningar uttalade åsigter eller gjorda omröstningar tilltalas. För valbarhet i senaten fordras något af följande vilkor: att hafva varit president i kongressen, tre gånger vid allmänna val eller en gång till de konstituerande cortes vald till deputerad, minister, president i statsrådet eller i högsta domstolen, generalkapten i armåen eller amiral, generallöjtnant eller vice amiral, ambassadör, statsråd, under två år medlem af högsta domstolen, ambassadör i utlandet, erkebiskop eller biskop, universitetsrektor eller professor, president i åtskilliga uppgifna akademier, generalinspektör för civilingeniörkåren, fyra gånger medlem af provincialständerna, eller — slutligen — två gånger alkald på en plats med mer än 30,000 innevånare; än vidare äro valbara 50 af de högst beskattade godsegarne och 20 af de högst beskattade industriidkarne i hvarje provins. Fjerde afdelningen (art. 67—76) handlar om den verkställande makten. I femte afdelningen (art. 77 — 86 om thronföljd och regentskap) lemnar art. 80 folkrepresentationen en vidsträcktare makt än i någon annan stat. Det heter nemligen der: , Cortes skola från arssföljd utesluta dem, som äro oförmögna att regera, eller som gjort något, för hvars skull de förtjena att förlora rättigheten till kronan. Sjette afdelningen handlar om ministrarne och deras ansvarighet; den sjunde om domaremakten. Åttonde afdelningen handlar om provincialständer och kommunalråd; den nionde om skatter AAA — Ira ansieete. — se nå mio. och betvifla!