Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1869, sida 2

som i sammanhang dermed äfven återremitterade 3:e mom. deri föreslagits att fattigvärdsstämma skall sammanträda i Mars, Juni, Oktober och December månader samt oftare, när ordföranden i kommunalstämman finnes för nödigt. Utskottet, som ansett nu gällande stadganden rörande ,fattigvärdsbidrag i allmänhet böra fortfarande behållas, dock med några ändringar, har uti 12 5 hemställt: ,,De i nu gällande förordning om fattigvårdsbidrag befintliga stadganden torde böra bibehållas; dock att det i 10 2 mom. af 1853 års förordning stadgade särskilda bidrag af S rdr må bestämmas till högst 15 rdr, Utskottets hemställan om höjandet af berörda bidrag vann ej godkännande af kammaren, som, till följd häraf och sedan åtskilliga andra anmärkningar blifvit mot momentet framställda, återremitterade detsamma. Beträffande fattigvårdsbidraget hade utskottet äfven framlagt en 13:de S, sålunda lydande: ,, När fattigvårdssamhälle fördelas i kretsar eller rotar gäller såsom vilkor för sådan fördelning, att den då för handen varande fattigvårdstungan på hela samhället så jemnt som möjligt fördelas samt ,,om, efter det sådan fördelning skett, någon krets eller rote, utan eget förvållande, skulle drabbas af vida mer betungande utgifter, än öfriga kretsar eller rotar, ege den gemensamma fattigvårdsstyrelsen att misstörhållandet utjemna. — Åfven mot denna punkt framställdes nägra anmärkningar hufvudsakligen i formelt hänseende. Dessa föranledde dock icke till någon ändring af 5, som-sålunda af kammaren godkändes. Slutligen kommer utskottet till den sista af de hufvudafdelningar, hvarunder utskottet ansett sig böra afhandla frågan om ny fattigvårdslagstiftning — eller betlandet:. I afseende härå hemställer utskottet i 14 8: Hvarje fattigvårdssamhälle bör ordna sin fattigvård sålunda, att betlande må förekommas; och eger samhället således att, för vården och underhållet af sina fattiga och användandet af deras arbetskrafter, inom sig antaga erforderliga reglementariska föreskrifter och vidtaga sådana åtgärder, att betlande ej eger rum. Dylika reglementen underställas konungens betallningshafvandes pröfning.. Nägra anmärkningar, företrädesvis mot redaktionen, kommo äfven denna punkt till del; men densamma blef dock efter någon öfverläggning godkänd. Vidare har utskottet yttrat i 15 S: ,,Inom hvarje fattigvårdssamhälle skall finnas en eller, der behofvet så kräfver, flere tillsyningsmän, som efter förslag af kommunalnämnd af konungens befallningshafvande dertill förordnas. Tillsyningsman åligger att hafva tillsyn å kringstrykande tiggare från främmande ort och att, när han så pröfvar nödigt, dem anhålla och öfverlemna till närmaste kronobetjent, som införpassar dem till konungens befallningshafvande, hvilken eger att, när skäl dertill äro, döma den, som sålunda utom den socken eller stad, der han eger hemortsrätt, kringstrukit och betlat, till arbete under kortare eller längre i författningen begränsad tid, antingen å tvångs-arbetsinrättning, der sådan finnes, eller eljest å kronohäkte eller vid dertill särskildt inrättad arbetskår. Denna punkt mötte äfven motstånd, då man befarade, att de deri föreslagna åtgärderna, om de utan urskiljning tillämpades, skulle leda till onödig stränghet. På grund häraf yrkades återremiss; men punkten blef efter votering godkänd med 32 röster mot 26, hvilka sednare afgåfvos för återremiss. I 16:de och sista punkten föreslår utskottet, att pkostnaden för sorslandet af en sådan person från den ort, der han anhålles, till länets residensstad, skall förskjutas af konungens befallningshafvande och gäldas af det län, till hvilket han hörer, men försändandet till arbetsinrättning, kronohäkte eller arbetscorps, bekostas af staten. Åtskilliga talare motsatte sig utskottets förslag derom, att dessa kostnader skulle utgå af länet; de borde i stället drabba den kommun, hvarifrån den kringstrykande afforslas. Häruti ansågs äfven ligga ett korrektiv mot allt för stor stränghet mot lösdrifvare. Af dessa m. fl. skäl yrkades punktens återremitterande, i hvilket beslut kammaren ock stannade. Slutligen återremitterades äfven utskottets hemställan om aflåtande till K. M:t af und. framställning att ny författning i öfverensstämmelse med de af utskottet framlagda grunder måtte uppgöras. ö