Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1869, sida 2

—3i3i And. Iran sstallning att ny författning i öfverensstämmels med de af utskottet framlagda grunder måtte upi i göras. Andra kammaren företog bankoutskottets utlåtande angående Bankovinstens användande, Utskottet har, med afstyrkande af åtskilliga hä om väckta motioner, hemställt: 1:o att riksbankens behållna vinst för år 186 utgörande 1,995,647 rdr 77 öre, må anvisas ti riksgäldskontoret för statens allmänna behof; oc 2:0 att af den för år 1868 uppkomna vinst m till riksgäldskontoret för statens allmänna beh aflemnas så stort belopp, att riksbankens hela b drag till statsverket ölifver 2,500,000 rdr, elle salltså 504,352 rdr 23 öre. Häremot ha reserverat sig dels åtskilliga leda möter inom Första kammaren, hvilka, i likhet me K. M:ts i ämnet aflätna proposition, hemställt at hela bankovinsten så väl för år 1867 som för 186 uppgående till omkring 3,500,000 rdr, måtte ti riksgäldskontoret öfverlemnas, dels åtskilliga leda möter i Andra kammaren, hvilka föreslagit 1:o att af riksbankens, under år 1967 upp lupna, vinst en summa af 1,500,000 rdr må fö statens allmänna behot till riksgäldskontoret an visas, för att under loppet af detta år utbetalas och 2:0 att af riksbankens, under 1868 upplupnvinst, en summa at 1,000,000 rdr, må på samm sätt för statens allmänna behof, till riksgäldskon toret öfverlemnas under loppet af år 1870, på ti der, som bankofullmäktige ega rätt bestämma. Statsrådet frih. af Ugglas täste uppmärksamhe ten derpå, att 13 af det sex-millioners inhemsk lånet skulle nästa år betalas och att det endas funnes trenne sätt att skaffa medel till denna in betalning, nämligen antingen att använda bespara: tillgång, att pålägga särskild beskattning eller oc! att ånyo upptaga ett lån. Enär af dessa tre ut vägar den första väl vore den naturligaste och d för ändamålet behöfdes både 1867 och 1868 år bankovinst oafkortad, anhöll tal., att kammare måtte, i likhet med hvad i den förstnämnda re servationen föreslagits, medgifva att äfven hel; 1968 års vinstmedel måtte till riksgäldskontore öfverlemnas. Tal. stödde sin åsigt derom, att et dylikt öfverlemnande kunde ega rum i förening med upprätthållandet at bankens ställning, på banko. fullmäktiges eget utlåtande i frågan, der de viss att hela 1568 års vinstmedel kunna från banker ofyerlemnas utan den ringaste men för bankens säkerhet. Skulle riksdagen emellertid genom at neka dessa medels utgående till det belopp tal hemställt göra antingen ökad beskattning eller upptagande af nytt lån nödvändiga, ville tal. hafva i protokollet antecknadt, att regeringen vore fritagen från allt ansvar härutinnan. Ir Indebetou instämde i det af Andre kammarens reservanter afgifna förslaget, emedan man, enligt hans åsigt, borde fastställa såsom princip, att alltid någon del af bankens årliga vinst blefve för banken bibehållen, Hr C. Ifvarsson ansåg att de af Andre kammaren vid behandlingen af statsregleringen gjorda besparingar i budgeten borde motsvara den million, som vore behöflig för fyllandet af statens behof, och att samma million således utan olägenheter kunde reserveras åt banken, af hvilket skäl, och då han ansåg af vigt att fasthålla den af föregående talare omnämnda principen, han yrkade bifall till det af Andre kammarens reservanter afgifna förslaget, Hr Key påpekade, att den omtalade skulden icke vore förfallen förr än d. 30 Sept. 1870, hvadan man hade god tid på sig att, i händelse af behof, vid samma års riksdag anslå den nu omtvistade millionen. Frib. Gripenstedt yttrade, att, då behof verkligen vore för handen och bankens intresse ej blefve åsidosatt, det vore allt skäl att för fyllandet af detta behof begagna den naturliga utvägen att använda en befintlig besparing, i Hr Bjorek var af den mening, att man vid frågan om bankvinsteus användande i första rummet örde taga i öfservagande bankens intresse, Ur denna synpunkt fann han det nödvändigt, att, så vidt möjligt konsolidera banken mot do Påtryckningar framtiden möjligen kunde medföra och icke allt för mycket vid bedömandet af frågan om bankens behof af större eller mindre del af sin vinst utgå från närvarande gynnsamma förhållanden. Tal. ville härmed likväl icke förneka bankens skyldighet att understödja staten, men matsatte sig att hela bankovinsten skulle fär detta äpda Å användas. Hvad angisk frågan om sättet för Hin landet af statsrerkets närvarande behof, så ansåg al i betraktande af de brister, som visat sig i e beräknade inkomsterna, det icke vara financielt oriktigt att, om så vore nödvändigt, upptaga ett tillfälligt lån för att hjelpa sig ur det värsta bryleriet. Tal. betviflade dock behofvet af en dylik itgärd, enär dessa brister icke vore större, än att le borde kunna betäckas af de besparingar, som nligt hvad finansministern vid ctt föregående tillälle yttrat, funnos att tillgå, ehuru icke beräknade otatsregleringaprdpåsilidnen. Tal. slutade med tt yrka bifall till den af Andre kammarens ledanöter afgifna reservationen. Hr Hedlund ansåg det ur finavsiel synpunkt nindre välbetänkt att öka bankens grundfond, af let skäl, att för stora fonder icke kunde med motvarande vinst användas, kiskl bevisades af erarenheten från åtskilliga enskil la bankinrättnin: ag. Baukens grundfond behöfde icke vara större, n att den kunde bedrifva sina transaktioner med ulkomlig soliditet, och detta berodde till hufod! äkligaste del på förvaltningen. Yrkade bifall tills 1 M:ts proposition. Hr Lindström gjorde enahanda yrkande, under ttalande af den öfvertygelsen, att Andre kammans ledamöter skulle låta alla enskilda i : ika för det allmänna bästa framhöl nte det orikaga deri, att då dåt vore fråg: t fatta ett difinitivt beslut, göra räkning På beharingar, hvilka m. ligen ioke komme att finnas h hvilka, om ock disponibla, af en blifvande!l ksdag kunde anslås till andra ändamål. I diskussionen deltogo vidare hrr Eric Olsson, ) öns Pährsson, Joh. Olsson, P. Nilsson från Kriianstads län, P. Nilsson från Malmöhus län, !8 om. Jonasson från Kalmar län, I. Pettersson, k ke Andersson och Sääf, hvilka samtlige yrka a UL t det meranämnda; Andre kammaysna Ii lamotet resersationmS framställda förslaget. Irr Klena och v. Troil röstade för bankovinstens ut. 7 enqe med ett belopp af 3,500,000 rdr. Vid ställd votering mellan utskottets förslag och den öl —