Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1869, sida 2

höra en löntagande klass — då bevisa de klarligen med sitt lefnadssätt, att de löner de af staten uppbära äro större än de behöfva för sin bergning, och det vore då den största välgerning man kunde göra dem sjelfva, om man genom deras löners afkortande betoge dem tillfället att gitva det öfriga folket dåliga föredömen. Dock — nog i detta sorgliga ämne. Till sist några ord till dem af mina landsmän, som oåterkalleligt beslutat sig för utvandring. Må de till en början vara beredde derpå, att de målningar, som samvetslöse emigrantvärfvare, spekulerande på deras enfald och okunnighet, uppdraga af den lätthet, hvarmed man här skulle förvärfva förmögenhet, äro idel osanningar. i Amerika, om någonstädes, krafves strängt arbete, om man vill komma till detta mål. Deremot medgifver jag gerna, att hos utvandrare med oförderfvade själsoch kroppskrafter kommer viljan till verksamhet här likasom af sig sjelf. En sådan utvandrare, inkastad midt in i ett nytt lif, seende sig omgifven af rastlöst sträfsamma menniskor, hörande ett främmande språk, skådandp främmande seder och bruk, iakttagande nya arbetssätt och nya verktyg för allt slags arbete, samt slutligen begåfvad med nya rättigheter och pålagd nya pligter, undergår härigenom likasom ett slags pånyttfödelse, och den bitintills slumrande kraften väckes, ja eggas stundom ända till feberverksamhet. Och är nu denne utvandrare en klok, ordentlig och hederlig man, så eger han onekligen goda utsigter här att genom ihärdigt arbete ernå en betryggad ekonomisk ställning. Men på ihärdigt arbete och många försakelser måste han vara beredd från det ögonblick han sätter sin fot på Amerikas jord. Och allt beror derpå, att helsa och krafter räcka till. Och dessförinnan — innan han ännu lemnat Castle-Garden, för att gå sitt nya lif till mötes — måste han vara beredd på att hitkomma plundrad. Mången undgår det, men mången faller ock offer för det eländiga sätt, hvarpå öfverfarts-förhållandena äro ordnade. Alltför ofta kar jag sett utvandraren med hustru och barn halfnakna anlända till destinationsorten, utan att de sett en skymt af sitt medförda bagage, sedan detta landfördes i Hull eller, om lyckan varit god, ombordfördes i Liverpool. Man har påstått, att Amerika har inga utsigter att erbjuda åt sådane personer, som åtnjutit en något bättre undervisning och blifvit vane vid lindrigare kroppsarbete, såsom köpmän, bokhållare, bruksförvaltare, inspektorer o. s. v. Detta är icke alldeles riktigt. Ega sådane män god kunskap i engelska och tyska språken samt viljekrast och aflärskånnedom, kunna de här vänta en minst lika god framtid som den s. k. bättre klassens barn i Sverge hafva att motse på tjenstemannabanan, ty nyttig kunskap och bildning göra sig här i landet, lika väl som annorstädes, gällande. En emigration af sådan ungdom, som annars skulle egnat sig åt tjenstemannabanan, vore till föga eller ingen skada för moderlandet, medan deremot utvandringen af män och ynglingar, vanda vid det hårda kroppsarbetet, suger desto mer på dess krafter. Hvilken af de många konkurrerande ångbåtslinieraa är förmånligast för utvandraren vågar jag icke yttra mig om. Inmanlinien har emellertid åtminstone det företräde, att dess ångbåtar äro mer snabbgående, så att resan med sina vedervärdigheter tager hastigare slut. Skada blott, att denna linie är dyrare än de andra. Å samtliga linier är emigrationens behandling ungefär lika. Vid alla stationer är det af nöden att hålla ytterst noga uppsigt på sina effekter. Eljest försvinna de. Starka kistor och goda lås erfordras äfven. Kunde jag nu sluta med ett godt och säkert råd beträffande den del af Amerika, till hvilken anländande landsmän böra ställa kosan, för att säkrast hafva hopp om en god frukt af sin öfverflyttning, skulle utan tvifvel mången stanna i förbindelse till mig härför; men, tyvärr, möta här, äfven med bästa vilja, nästan oöfvervinneliga betänkligheter. Det unga Amerikas praktiska och intelligenta folk vet hvilka ofantliga fördelar emigrationen medför för dess stora samhälle, i blott och I bart den ökade arbetskraften, och som en sföljd häraf har det blifvit en stadig täflan som att draga solkströmmen än till den sena än till den andra af de nybildade staterna, allt efter som den ena eller der sandra orten fått ryktet för sig såsom pasIsande för den eller den nationen, den eller den sysselsättningen. Så har staten Minnesota blifvit mycket förordad som passande för Skandinaverna, tillfölje mest af dess, 2 dat hatar C:AAALL naccanda AÖÅ häl