Barmhertighet! Du milda tröstarinna, Du himlens hägring öfver törnig jord, Der dina helga offerflammor brinna — Hvarhelst det är i Söder eller Nord — Du vet att blommor utaf vintren vinna, Och tröst och hjelp frammanas på ditt ord: Du lindrar nöden, torkar bittra tåren, Och fridens englar följa dig i spåren. Du sluter ingen ut, har rum för alla; Ty till ditt väsen är du bög och fri. De mörka skuggorna, som dystert falla Från nöd och sorg, af dig försonta bli. Du värmer hjertan upp, som voro kalla, Och bringar lif och grönska fram deri — Och när som guldet offras i ditt tempel, Dess glans blir ren och ädlare dess stämpel. Så visa nu din makt, när våra bröder I Värends gamla bygd dig ropa an! Må gåfvor strömma till från Norr och Söder Så långt som nödens bön om räddning hann; Ty ros ej gifs, som herrligare glöder, Vj ädelsten, som högre värde vann, Än tacksamhetens varma tår, som blänker Och sådan lön den frälsta nöden skänker. Att vinna denna ljufva lön — det har Skänkt mod åt oss att hit i qväll er mana. Det blir också vårt skydd och vårt försvar, Om stapplande vi gå på konstens bana, Som brant och slipprig varit alla dar, Helst när man brister i rutin och vana. Må derföre vår ärade publik Ha lemnat hemma hvarje sträng kritik. Upsala läkareförenings förhandlingars 4:de häfte af 4:de bandet utkom från trycket i förra veckan och innehåller: 1:0) om torticollis muscularis rheumatica, af Fr. Björnström; 2:0) Bunsens galvaniska batteri, lämpadt för medic. behof, af Dovertie: 3:0) om behandling af paralysie gåntrale, af Kjellberg; 4:0) om Syfilis parasitea, ar densamme; 5:0) om general C. v. Döbelns blessyr, af Amneus; 6:0) om ett tarmkonkrement, af Hedenius; 7:0) Anteckningar från min läkareverksamhet, ar Glas samt 8:o) Constitutio epidemica. Under en vecka har adjunkten vid solkskollärareseminariet i Göteborg, hr Levan, vistats i akademistaden för at: här taga kännedom om undervisningen i methodik, dertill iständsatt genom kongl. rescsti dium, och har han, efter hvad v genom trägna besök på seminariet fått ett godt begrepp om denna bildningsanstalt, liksom ock mycket nytt af vigt inhemtats. Hr Levan reser vidare till Stockholm för att der, med samma ifver, tillgodogöra sig de olika undervisningssätten. I dag hade vi en bister vinter med — 162 på morgonen, men middagssolen smälter vår snö och gör en promenad på våra boulevarder högst angenäm. Parasoller hvimla redan öfver eleganta toiletter. På aftonen är väl bal någonstädes kan jag tro, ty man roar sig ohejdadt under fastlagen, den ena större tillställningen aflöser den andra, och, som Orvar Odd en gång yttrade: ,Filosofien får ge vika för gastronomien, och den obevekligaste blir fördragsam vid lukten af de doftande ångorna från ett dukadt bord!