Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1869, sida 3

uIIBOTIIA ITAII TLL GUKUUL 0IuFRANKRIKE. Som man sett, hasva de sednaste telegrammen rörande den belgiska frågan haft en afgjordt fredlig pregel, och det har bådat godt för saken, att de officiösa tidningarne på den sednaste tiden yttrat sig derom med stor försigtighet. , Constitutiohnel yttrar: ,,Om vära läsare förundrat I sig öfver vår tillbakadragenhet och tystnad i detta afseende, så bedja vi dem betänka, att förhandlingar äro i gång om denna sak, som är af yttersta vigt för venne grannstater. De hotelser och försök att injaga fruktan hos belgierna, som finnas i åtskilliga tidningars artiklar, kunna knappast annat än föröka svärigheerna. De upplysningar, som man under en sådan sakernas ställning kan få om förhandlingarnes gång, äro icke mera att inhemta utaf, än om man vore utan några meddelanden alls; i hvarje fall vilja vi långt hellre tiga än utsprida oriktiga nyheter, hvilka lätt kunna hafva ett skadligt inflytande på de sväfvande förhandlingarne. Interpellationer ha i lagstistande församlingen blifvit gjorda om en mängd orimligt höga beskattningar af nödvändighetsartiklar. Med anledning deraf yttrar ,Presse libre: ,, Man har talat om de nuvarande tariffernas storlek, och man har anfört siffror, lånade ur det af statsrådet gjorda förslaget. Det förstås af sig sjelft, att det nya reglementet påbördar oss ännu högre tarifter; att framtiden skall belasta oss ännu högre än nutiden, samt att det skatternas och utgifternas ökande, som följer af den nuvarande regimen, skall jemt fortgå. Hvad det nuvarande tillståndet beträffar, framlägga vi följande lärorika siffror: Staden Paris upptager en saltskatt af 6 fr. pr 100 kil. Men staten har redan sjelf upptagit en afgift af 10 fr. derpå, så att för en vara, hvilken på produktionsorten har ett värde af 133,463 fr. betalas i skatter 2,135,419 fr. — — Hafsfisk, som på produktionsorten kostar 10 ct. pr kilo, är belagd med en afgift af 30 ct., d. v. s. med 300 procent. Cement, som för byggnader är så oumbärligt, lärer skola beskattas med 40 procent. Åigifterna för ved skola fördubblas. Häremot är naturligtvis intet att invända, — man måste betala hufvudstadens försköning! ENGLAND. Som man vet, är allvarsamt i fråga att vid parlamentsvalen införa sluten omröstning. Ordspråket, att det finnes intet nytt under solen, bekräftas emellertid äfven härvidlag af en korrespondens från London utaf den 11 dennes: ,,Boyd Kinnear fäster i ,Pall Mall Gazette uppmärksamheten på en skrift af år 1688 med titel: Några anmärkningar angående regeringen och öfver den engelska monarkien, i hvilken beskrifves de underslef vid valen, som äfven i våra dagar förekomma, och som medel häremot föreslås — hemlig omröstning. Och icke blott detta, utan det framgår tillika af brochyren, att detta skydd mot mutning och truktan äfven verkligen varit användt. ,I köpingen Leamington i Hampshire — heter det — är det sed att välja med hemlig omröstning. Hvarje valnan får olika färgade kulor för de sershilda kandidaterna. Ef ter en fullständig beskrifning öfver förloppet vid valen, heter det: ,,Denna utväg har visat stora fördelar öfverallt, der den blifvit beträdd; den förhindrar fiendtligheter och betryggar den för valen nödiga friheten. Ingen behöfver dervid frukta sin godsherres, arbetsgifvares eller kunds vrede; ty det kan vid detta valsätt icke utredas, på hvem man röstat. Det är endast af nöden att sjelf hålla munnen. Författaren har på slutet det profetiska yttrandet: ,Och jag tror, att kommande tider skola göra detta till lag. Som sagdt är: det finnes intet nytt under solen. ITALIEN. Den franska ,,Temps påstår, att affären om de italienska kyrkogodsen blifvit afslutad med Fould och Credit foncier. TURKIET. Som bekant är, härröra stridigheterna mellan Turkiet och Persien hufvudsakligen från gränsetvister, hvilka synas vara ett för begge dessa stater kroniskt ondt. ,, Wiener Abendpost vill emellertid veta en annan orsak, som bidragit att framkalla spänningen. Persien lärer nemligen hafva ansett sig kränkt af det skydd, som turkiska regeringen i Bagdad lemnar de s. k. babisterna. Denna religiösa sekt är at yngre datum; den är nemligen grundlagd år 1843 af en man vid namn Mirza Ali Mohammed Han kallade sig sjelf Bab — sanningens port — och hans namn betecknade äfven den nya sekt, som icke vill veta af koranen cch emanciperar qvinnorna till der grad, att — enligt Bab — en qvinna vic namn Gurret-Ul-Ain (ögonens tröst) inta ger högsta rangen bland menniskorna. D: