Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1869, sida 2

vredes blixtar mot den öfverhandtagande osedligheten. Han fick då till svar, att det såge ut som om han samlat materialierna till denna skrift i sitt eget biskopspalats. I Bajern utmärker sig det katolska presterskapet genom sin fintlighet i den högre politiken. Från biktstolen dirigeras der valmännen i den ena eller andra riktningen, och de bajerska bergsbönderna äro ännu alltjemt ett lydigt folk. Samtidigt härmed står en högst tjenstaktig press till presterskapets förfogande, med menniskor, som ,ej hysa några fördomar, hvilka det icke kommer an på en lögn, ett förtal mer eller mindre och som i hvarje artikel försäkra, att de hvarken frukta djefvulen eller Bismarck. Sålunda äro den store antikrist Bismarck och det kätterska Preussen det gemensamma målet för oräkneliga giftiga pilar, hvilka ur de bajerska biktstolarne afskjutas mot norr. I öppen fejd med statsmakten ligger katolicismen i Baden. Den frisinnade regeringen derstädes slår vid hvarje lämpligt tillfälle herrar ultramontaner på fingrarne; ultramontanerna å sin sida sätta, med det biskopliga kapitlet uti Freiburg i spetsen, ett systematiskt motstånd mot hvarje reformförsök af regeringen. Bibelordet ,,varer öfverheten underdåniga existerar, som bekant, endast sällan för katolicismen. Men regeringen är fast, och då för kort tid sedan förvaltaren af biskopssätet i Freiburg exkommunicerade en borgmästare emedan han i sitt borgmästareembete ansett för sin pligt att ställa sin stads (Constanz vid Bodensjön) intressen högre än den katolska kyrkans, lät regeringen inför den verldsliga domstolen tilltala den andlige berrn för groft missbruk af sin biskopliga makt. lan fick också en ganska sträng dom. Så se vi då framför oss det märkvärdiga skådespelet, att katolicismen i reformationens land på hela linien med mod och framgång kämpar icke blott för sin existens, utan äfven för vinnandet af ny terräng, medan i dess center en katastrof förbereder sig, af hvilken man tror sig kunna förutspå densammas undergång. II.