Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1869, sida 2

Göteborg den II Mars. Sedan vi nu atslutat granskningen af hr krigsministerns förslag, är det i sin ordning att derom afgifva ett total-omdöme. Betraktadt från samma ståndpunkt, som dess författare intager, äger det många förtjenster. Äfven med ett annat betraktelsesätt måste man erkänna, att det innehåller flera allmängiltiga sanningar och att soda och sunda tankar deri finnas. De många och stora fel och bristfälligheter, som vidlåda förslaget och hvilka icke ens dess ifrigaste vänner och försvarare kunna förneka, äro vi gerna benägna att i väsentlig mån tillskrifva de omständigheter och förhållanden, hvarunder det tillkommit, och hålla vi alltid hr krigsministern räkning för den stora möda och trägna arbete han derpå nedlagt. Om ock förslaget, såsom vi tro och hoppas, förkastas, så lemnar det alltid ett värderikt material för den vigtiga frågans framtida utredning och definitiva lösning. Det största fel, som, enligt vårt förmenande, kan läggas general Abelin till last, är att han åtagit sig ett så ytterst vigtigt och ansvarsfullt uppdrag, som att på egen hand utarbeta ett förslag till ordnandet af vårt landtförsvar. Man bör betänka, att icke i något land i verlden en armåorganisation är en fråga af så genomgripande art som i Sverge. Till följe deraf, att vårt försvarsväsende i hufvudsaklig mån är grundadt på indelningsverket, denna för oss alldeles egendomliga inrättning, ingriper en förändring af armåorganisationen äfven i en mängd rent sociala förhållanden, I andra länder, der en omorganisation af härväsendet är en mera enkel fråga, har det dock, när denna fråga kommit på dagordningen, öfverlemnats åt en komit att utarbeta de nödiga förslagen. Så i Danmark och det militäriska mönsterlandet Frankrike. Hvarföre icke vår regering denna gången följt samma förfaringssätt, torde knappast nöjaktigt kunna förklaras på annat sätt, än att dels mindre utsigter förefunnits att i en på lämpligt sätt sammansatt komitö genomdrifva vissa på högsta ort med förkärlek omfattade militäristiska funderingar, och dels att man befarat, att en komites arbeten, som icke kunnat så hemlighållas, som nu varit fallet med krigsministerns, skulle underkastats en grundligare pröfning, som troligen ledt till en utsofring a! mycket militäristiskt slagg. Det är åt en af militärer och civila sammansatt komite, i hvilken ordförandeplatser gerna må förbehållas åt krigsministern, som man måste uppdraga att utarbeta ett förslag till ny organisation af Sverges försvarsväsendeDenna komits arbeten måste blifva tillgängliga för allmänheten, i den mån de hinna blifva färdiga. Det i det enda sättet, att försäkra sig om er allsidig pröfning och utreding af denna invecklade fråga. Hvilka åsigter man för öfrigt hyser om rätta sättet för organisationen af vårt för svarsväsende, måste hvar och en, som är tillgänglig för skäl, i afseende på det nv föreliggande organisationsförslaget, ingå på den slutsatsen, att något annat är icke at göra, än att helt och hållet förkasta det samma. De många och stora skäl, som tala härför, äro, dels formella, dels politiska, dels militäriska dels ekonomiska. Till större delen hafva de visserligen i föregående artiklar blifvit anförda, men, för bättre minne, sammanfattas de här ånyo i al korthet. : Iformelt hänseende är mot förslaget iblanc annat att anmärka, att det ej utgör ettsam manhängande helt, utan blott en mängd de taljförslager, afseende de förändringar oci nyheter, hvarmed man vill uppreparerden gamla bristfälliga begynnelsen. Eudas de ökade kostnaderna utredas. En sam fäld kostnadsplan saknas totalt. Det är er väsentlig brist. Ur politisk synpunkt talar följande vig tiga skäl emot förslaget. Det förläna konungens prerogativ att, utan riksdagen hörande, ingå offoch defensiv-allianset med främmande makter och börja anfalls krig, en betydelse, som det aldrig hittill egt. Nu förfogar konungen öfrer en stå ende armå af något öfver 30,000 man ocl (med vissa inskränkningar) fem klasse beväring. Förslaget ställer till hans oin skränkta förfogande icke mindre en ståen de arm af närmare 40,000 man, än ti klasser på allmän värnepligt grundad be väring. De militäriska skälen emot förslaget är hufvudsakligen följande: Ingen arm6. i verlden skulle blifva si brokigt sammansatt som den svenska, hvilken alla möjliga systemer represente rades. Man skulle der finna bredvid hvar andra ständigt garnisonerade och milis