Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1869, sida 3

Article Image
godt allt det, som är af beskaffenhet att försäkra honom om framgång för ögonblicket, och när han befinner sig i tribunen, har han förmåga att glömma hvad han sagt och att icke bekymra sig om hvad han en annan gång skall nödgas säga. Underrättelserna om hertigens af Montpensier ökade utsigter till spanska tronen lärer väckt stort misshag i tuillerierna. Å j saf kejsar Napoleon blifvit kallad till Pari b I ställning I nerna). I dagar är. ,Peuple, som säges stå i nära förbinsdelse till kejsarens närmaste omgifning, innehåller en artikel, i hvilken upprättandet af en republik förklaras vara mera lämpligt och fördelaktigt för spanska nationen, än valet af Montpensier till konung. ,Gaulois fäster en vis den bekante ungerske generalen Klapka samt att han haft ett samtal med ke ren, som närvarande en inflytelserik Ungern som högste befälhafför 1 vare öfver intager ENGLAND. Vårt land — säger , Times nu fått veta, huru dyr kri Intet kan vara präktigare än expeditionen till Abyssinien; men nu har det obehagliga ögonblick kommit, då räkningarne skola betalas, och publiken frå gar betänksamt, om saken verkligen varit värd så stora uppoffringar. Omkosinaderna för tåget till Abyssynien, som enligt Disraelis första lösliga öfverslag skulle belöpa sig till 3 mill. pd sterling, stego under loppet af förra vintren till 5 mill. i somras till 8 millioner och visa sig nu i ett och allt hafva medfört utgifter till ett belopp af 10 mill. pd st. Skattkammarkanslern har af detta skäl måst besgära en bevillning på 3,600,000 pd st., och alla fordringar ha ändå icke inkommit ännu. Den af regeringen begärda summan har beviljats af underhuset, men licke utan invändningar angående orsaken till kriget, och förebrår det lättsinne, hvarmed den förra ministören gå till väga. — — — Det klokaste är att en annan gång se sig bättre för, samt att så litet som möjligt tala om denna bedröfliga historia. Ehuru London icke har någon IIausvigt vid, att räckte i två timmar, hvarefter han deltog i den kejserliga taffeln. Klapka lanutvärnet Chonvedsbataljomann, utgifves dock utomordentligt stora summor till offentliga byggnader och anläggningar, som företagas för att utvidga gatorna, lätta kommunikationerna och förbättra sundhetstillståndet. Förlidet år blefvo 3,967,181 pd st. använda på de de stor afledningskanalerna, 160,000 pd till anläggning af två nya parker i mindre välmående; qvarter, 2,338,000 pd till anläggning af nya gator, och 2, 86 1, 000 m pd till Themsens indämning, således på ? ett enda år nära 9!(; mill. pd st., hvaraf! landet utom hufvudstaden ingenting åtnjud tit, och som utaslutande måste uttagas genom beskattning af innevånarne i London. AMERIKA. r Angående Grants tillträde till president? skapet i Förenta Staterna yttrar sig A korrespondent till ,Köln. Zeit. på föl-U jande sätt: Tre män hafva nu efter hvarandra med iyra; b års mellanrum tillträdt det högsta embetet i den; nya verldens mäktigaste stat. Dessa mäns namn D voro för tio är sedan knappt ännu kända i Europa, och t. o. m. i deras fädernesland endast i trängre kretsar. Den ene, som i yngre åren fört jyxan och som sedan blef sakförare, värfvade sig som president äran af att hafva varit Förenta Staternas andre grundläggare, och dog — till lön för sina: ovärderliga förtjenster om fåderneslandet — för en lönnmördares kula. Den andre — hans handtverk 80 hade varit skräddare, men han hade stigit till gu-! vernör i sin Adernestat — kom, såsom varande! vice-president. genom företrädarens otörutsedda Jk: bortgång till p sidentskapet, i hvilket embete han inom kort gick miste om den bevågenhet, hvarmed han i början blifvit helsad och understödd. Den: tredje, som i sin ungdom varit officer och sedan dragit sig tillbaka till privatlifvet, förvärfvade sig först ett rykte genom sina bragder i inbördeskriget. ! Detta rykte steg allt mer och mer, intilldess han som öfverbefälhafvare för armcen krossade hufvudet på den upprorets orm, som hotade unionens ; lif. Det är denna förtjenst om fäderneslandet, parad med en rättfram, fast och ädel karakter, som förskaffat honom utmärkelsen att blifva utkorad till Förenta Staternas öfverhufvud. Exit Johnson, enter Grant — hette det den 4 dennes i Washingtor, och det amerikanska folket kände säkerligen : sig då andas lättare. Hvilka än den nu afgångne presiden ens afsigter varit — och då vi stå vid hans politiska dödsbädd, måste vi låta honom vederfaras den rättvisan, att hans fel mera hade sin rot i en medfödd egensinnighet och otillräcklig bildning, än i brist på god vilja och ärlighet, — så företer en återblick på hans embetstid endast en bild af oreda, hat, ja, det oförsonliga hatet mellan den högste embetsmannan och representationen i det nordamerikanska statsförbundet. Härdnackenhet från ena sidan uppmanade till hårdnackenhet från den andra. Då det sannolikt skulle lyckats Lincoln att med ett beredvilligt bistånd af kongressen läka såren efter inbördeskriget, aflägsnade Johnson sig från kongressen och kongressen från sig, så att begges vägar, i stället för att befrämja en sund lagstiftning, allt mera skiljde sig från hvarandra. Han ville framförallt göra presidentens stälining inflytelserik och mäktig, men han lyckades icke häruti bättre, än att han gjorde sig svag och utan inflytande, och i denna stund beklagar i ingen, att han blifvit skjuten i skuggan. Den a republikanska majoriteten har han aflägsnat från sig, och den demokratiska minoriteten betraktade honom ända från början af hans närmande till detta parti endast som ett välkommet, men föga aktadt verktyg för sina partiändamål. General Grant har vunnit den höga värdighet, hvaraf han den 4 dennes kom i besittning, på bataljernas blodiga fält, och dock yttrade han den dag, då han blef vald, de vackra orden: , Vi vilja hatva fred! Fred mellan de i alltför skarpa motsatser splittrade partierna, fred mellan norden och södern, på det den knappt af jord betäckta stridsyxan icke ännu en gång måtte uppgräfvas. Om Jet lyckas honom att förverkliga de föresatser och löften, som han afgaf efter det högtidliga afläggandet af eden på kapitolium i sitt första officiella ti tal, så skola de kommande åren åt Förenta Sta-i tarna hringa lila miclan cf;analea cam dan nn i I

10 mars 1869, sida 3

Thumbnail