Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1869, sida 1

AA OMP a HA 111101tUuBLIpCEU FOR 1 ÅlI Svenssons anmälan af en anmärksar sedning mot chefen för landtförsvarsdepartementet. Då vid sådan anmälan endast får nyttjas de i 57 8 riksdagsordningen föreskrifna ord, uti hvilka tillkännagifves, att anledningen till anmörkningen skall uppgifvas inför konstitutionsutskottet, så saknar man naturligtvis ännu all kännedom om onmärkningens orsak och beskaffenhet. Tredje hufrudtiteln förekom i Fredags afton till behandling i andra kammaren. Det är förut omförmäldt, att statsutskottet tillstyrkt den af Kongl. Maj:t för denna hufvudtitel äskade summa af 440,000 rdr; men dervid likväl uppfört en del af beloppet, 17,200 rdr, på extra stat, i öfverensstämmelse med den vid sistl. riksdag uppställda beräkning öfver det belopp, hvartill utgifterna för ministerstaten ansetts böra, i mån at nuvarande embetsinnehafvares afgång, nedbringas; varande dock denna beräkning jemkad med afseende på det af utskottet erkända behofvet af en ministerresidents anställande i Konstantinopel samt bibehållandet af en särskild agent i Madrid. Utrikesministern, som fått sin önskan, att anslaget skulle i sin helhet uppföras på ordinarie stat, af första kammaren bifällen, framställde i Fredags afton i andra kammaren äfven anhällan derom, motiverande densamma med ungefärligen samma skäl, som blifvit i första kammaren anförda. H. exc. grefve Wachtmeister förband sig att hos Kongl. Maj:t förorda de ytterligare besparingar, som kunde blifva möjliga att åvägabringa, men kunde nu hvarken uppgifva deras belopp eller tiden då de kunde ifrågasättas, alldenstund den oro, som vore rådande i Europa, gjorde det vansklirt att förutse hvad framtiden kunde böra i sitt sköte. H. exc. tycktes dock icke fästa alltför stor vigt vid den af statsutskottet föreslagna enordning, då i alla fall den summa, som han för 1370 ansett behöflig, blifvit af utskottet tillstyrkt. Hr Björck och grefve Posse försvarade utskottets tillgörande, genom hvilket utskottet velat antyda sin åsigt, att utgifterna under denna tital äro för dryga och böra nedsättas då tillsalle dertill erbjuder sig. Hr Treffenberg lade äfven sitt ord med i debatten. IIan uppträdde för att bestrida riksdagens rätt att nedsätta de en gång i gruudlagsenlig ordning beviljade ordinarie anslagen, visande lagsökning och utmätning i perspektiv, ifall riksdagen genom dylika åtgärder förnärmade någon tjenstemans rätt. Utmätningsförrättaren kvnde der rid; tivade talaren, i första rummet tillgripa den bänk, på hvilken hr Björck residerade. Hr C. A. Larsson yrkade bifall tid sitt förslag om ministerlönernas nedsättning, i mån af nuverende ipuehasvares afgång, till enahanda belopp som bestodes utril:esministern — ctt yrkande, som icke framkallade något genmäle. Debatten vor på det hela ganska matt, och, med undantag af br C. A. Larsson, syntes man åtnöja sig med den la opinionsyttring, som innefattades uti det nämnda obetydliga beloppets anvigande tik öfvergående utgifter, tryggande man sig förmodligen vid utrikesministerns löften att tillse hvilka ytterligare besparingar, som kunna åstadkommas. Utskottets förslag bifölls och någon mera genomgående granskning af behofven eller undersökning af möjligheterna att åstadkomma besparingar på denna titel, afhördes icke — en omständighet, hvarti! orsaken torde få sökas i det förhållandet, att fris. Liljenerantz, som var motionär i ämnet och visat sig sypnerligen förtrogen med detsamma, fortfarande är förhindrad att i kammaren nörvara. Emellertid gifva hr utrikesministerns förklaringar anledning hoppas, att man skall kunna motse ytterligare nedsättninfar framdeles genom regeringens eget initiativ. e ha för öfrigt, såsom man vet, redan medfört en årlig besparing af 30,200 1dr på Sverges andel i dessa anslag. Med anledning af statsutskottets förslag om i oragning af öfverflödiga konsulsplatser vid Redelhafvet och konsulers anställning i stället på ätskilliga andra platser, såsom till exempel Newyork, der sådana kunna anses behöfliga, afgaf grefve Wachtmeister förklaringar, som ådagalade, att han delade de uttryckta åsigterna om lämpligheten af de tillstyrkta åtgärderna och att han skulle, så fort tillfälle dertill yppades, tillstyrka K. M:t att vidtaga dem. Det öppna, tillmötesgående och vinnande uti h. exc. utrikesministerns hela uppträdande gjorde, yttrer A.-B., påtagligen ett synnerligen gynnsamt intryck på kammaren och tillskyndade h. exc. slutligen ett slags förtroendevotum, i det kammaren, på hans yrkande, med betydande majoritet afslog sista punkten i statsutskottets utlåtande, hvari hemställdes om åtgärds vidtagande, att de inkomster, som genom lästeafgiften tillflyta generalkonsuln i London, måtte, i den mån de finnas för hans aflöning öfverflödiga, konsv!sfonden tillaodokomma. Grefve Wachtmeister upplyste, att en reglering åsyftades vid nuvarande generalkonsulns afgång, men att densamma dessförinnan icke kunde åvägabringas, såframt generalkonsuln icke skulle afskedas, något som h. exc. icke kunde tillstyrka då, enligt konsulsstadgans andemenin2, deita borde ifrägakomma endast ifall konsuln skulle ha f.rlorat K. M:ts fortroende. Enligt hr Keys beräkningar skv!le de generalkonsuln tillkommande lästeafgifterna uppgå till högst betydliga belopp (han uppgaf 141,000 rår årligen), men å andra sidan uppgaf grefve Wachtmeister, att konsulatets kanslikostnader voro högst betydliga. Så hade t. ex. förr e sekreteraren en lön af 1,000 sterling, den andre 600 Å, 0. s. v. Då derefter fjerde hufvudtiteln till behandling förekom, uppstod en vidlyf.ig debatt om det sedan flera år utgående anslag af 100,000 rår till löneförbättringar vid indelta aren. Flera talare yrkade att detta anslag nu skulle afsläs. Man bestred dervid icke den ömmande belägenhet, hvari de ytterst otillräckligt e flonade oificerare och underofficerare, som åtnjutit understöd af detta anslag, genom dees indragning skulle försättas; men man ansåg denna å ard vara den enda utväg, genom hvilken man kvnde förmå regeringen att vidtaga den nu så länge undanskjutna reglering af boställena, genom hvilken fullt tillräckliga tllgångar skulle erhållas a.t med löneförbättring förse den del af odelta armns befäl, som deraf vore i behof, utan att man behöfde för detta ändamål berenga statsverket med särskildt anslag. Å andra sidan invandes, att frågan om denna reglering nu stode på dr ordningen i sammanhang med frågan om landsförsvarets : eorganisation, och att det derföre icke vore skäl att nu indrr ra anslaget. Hr John Ericson ytwade sig med synnerlig skärpa öfver re; eringens vnderlåtenhetssyader i afseende å bostälisregleringen Nio tiondedelar af de skäl, som anförts för denna frågas undanskjutande, hade varit svepskäl, sade han; men man borde icke göra en mängd obemedlade personer till offer för en tvist mellan regeringen och representationen. Anslaget biföns också med 83 röster mot 68. Ett försök gjordes :rån ministerbänken att afböja bifall till utskottets af frih. Liljencrants motion föranledda framställning om indragning af åtskilliga af armåfövaltninsen nu disponerade fonder. Frih. af Ugglas förmenade, att då regeringen redan infordrat vederbörandes yttrande med avledning af förra riksdagens framställning om de af särskilda verk förvaltade fonders sammanföring under en styrelse, vore den nu ifrågasatta framställningen öfverflödig. Hr Björck erinrade dock, att här var fråga om vissa fonders indragning, således ett steg till ytterligare förenkling utöfver hvad förra riksdagen föreslagit. Framstähnjngen bifölls nästan enhälligt af kammaren. Dan är amallartid afolaman af —