Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1869, sida 2

satt kammaren ej är fulltalig; de mest radikala fordra en konstituerande församling. Men detta hafva de föga utsigt att svvinna, isynnerhet sedan Viktor Emanuel gjort en resa till Syd-Italien, der partiet har sin hufvudstyrka, och öfverallt funnit det hjertligaste och festligaste emottagansde, likasom kronprinsen fann detsamma id Jultiden både i Neapel och på Siciien. Lagförslaget om förvaltningens reorganisation synes emellertid skola framkalla ssplit så väl inom sjelfva ministeren som Ibland dess anhängare i deputeradekammaren. Det är isynnerhet upptagandet af det venetianska systemet med s. k. delegater på förvaltningens nedersta trappsteg 1 st. för underprefekter, som väcker motstånd, och likasom den förre inrikesministern Cadorna lemnade sitt embete på grund häraf, möter saken äfven starkt motstånd hos den nuvarande inrikesministern Cantelli och undervisningsministern Broglio, ja, t. o. m. ministerpresidenten Menabrea är ingen vän deraf. Deremot håller finans-ministern Cambray-Digny starkt derpå. Likväl tror man icke, att han skall göra saken till en kabinettsfråga, då det lätt kunde hända, att hela kabinettet sprängdes. Från sjelfva det mihnisteriella partiet har framkommit ett vigtigt ändringsförslag, som vidrör regeringens förslag på en annan ömtålig punkt, nemligen om upphäfvandet af presektens ställning som ordförande i provinsrådet och om öfverlemnandet af detta ordförandeskap till rådet sjelft (alldeles som det flera gånger blifvit fordradt af oppositionen i Frankrike, der kejsaren årligen väljer generalrådens ordförande). Ehuru ministeren ville hafva frågan uppskjuten intilldess man kom till behandling af förslaget till provinsoch kommunallag, har ändringsförslaget likväl provisoriskt antagits af deputeradekammaren. Pietro Palleocapa, den utmärkte ingeniören och teknikern, har aflidit. Han var född år 1789 i Venedig och blef alltid i både sorg och glädje af hela sitt hjerta tillgifven sin vackra fädernestad. Då republiken offrades vid freden i Compo-formio, tjenade Palleocapa ända tills 1814 i armben och öfvergick först efteråt till sitt sednare yrke. År 1828 blef han provincialingeniör, 1833 inspektör öfver vattenbyggnaderna och 1840 direktör för de offentliga arbetena. I sin sistnämnda befattning hade han tillfälle att utföra de mest storartade hydrauliska byggnader. Venedig har honom att tacka för sin Malamoccodamm, Ungern för regleringen af Theiss, och dessutom utförde han en mängd dylika arbeten i Verona, Vicenza och Venetien. Genom sina råd deltog han i de vigtigaste tekniska företag både i och utom landet, hvaribland äfven i regleringen af Donau-mynningarne, genomsprängningen af Mont-Cenis, Suez-kanalen m. fl. Han har derjemte utgifvit många theoretiska arbeten i hydraulik samt enskilda afhandlingar för flera akademier, för hvilka han ända till sista ögonblicket var en af de ifrigaste ledamöterna, och detta äfven sedan han drabbats af olyckan att blifva fullkomligt blind. Som politisk person framstod han isynnerhet under åren 1848—49, då han spelade en betydande roll vid försvaret af Venedig. Efter revolutionen flyttade han till Piemont, der han under Cavour erhöll portföljen för de allmänna arbetena, hvilken han hade qvar intilldess han en gång häftigt insjuknade. Efter tillfrisknandet var han president i förvaltningsrådet för de öfveritalienska jernbanorna och utmärktes af konungen genom utnämning till senator och till riddare af Annunzeata-orden. Han lemmar efter sig en mängd förträffliga lärjungar, hvilka, jemte hela landet, beklaga förlusten afden store läraren. FRANKRIKE. Siecle publicerar ett bref från en mängd damer i Perignac (departementet Charente Inferieure), hvilket kastar ett sorgligt ljus på de kyrkliga förhållandena i landet. Brefvet lyder sålunda: Herr redaktör! Undertecknade taga sig friheten att bringa till Eder kunskap, att vår gode pastor den 2 dennes råkat i ett , heligt raseri, emedan vi varit närvarande vid begrafningen af en ung dame, som tillhörde den reformerta kyrkan. Kyrkogården omgifver kyrkan, och den gode pastorn hade gömt sig i klocktornet. I det ögonblick, då den reformerte presten ville tala vid grafven, sattes klockorna i full gång, ty så förstår vår gode pastor religionsfriheten. Men det bästa är, att vi alla blifvit exkommunicerade. Hvad skola vi göra för att komma ur detta tillstånd? Hjelp oss med Ert råd, herr redaktör, och var öfvertygad, att vi skola göra oss Edert råd till godo. Våra barn äro hotade att under detta år icke kunna erhålla sin första kommunion. Denne helervärde ,, Guds representant var så vred, att vi ett ögonblick trodde, det han skulle behandla oss å, som de goda bröderna i Bordeaux behandlade sina lärjungar, men jag försäkrar, att detta icke skulle varit så lätt, ty vi voro icke mindre än 200 mm mA D—D — c7 — — —— — AA e