Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1869, sida 2

gen, kunde söranleda till den tron, att flera voro tterligare att förvänta, och gifvit uppbof till det nämnda ryktet, eller om de norska tidningarnas oförbehållsamma språk stämde i bäcken, som man säger, känner jag ej — nog af: IIabi beys ansökan fanns ej bland de elfva, som vid ansökningsti slut, ultimo December, voro ingifna till utrikesdepartementet. Förr än detta ärende remitteras till de resp. handelsföreningarna, som hafva att yttra sig deröfver, kommer det väl ej att väcka någon ofientligare uppmärksar men då för de förenade rikenas sj ligger stor vigt på hvem som kommer att bekläda denna post, torde det intressera era lisare att veta hvilka de sökande äro: 5. Ehrenhoff (generalkonsul 14 år i Tauger); Gust. Fahnelljelm (kommissarien vid verldsexpositionen i Paris); F. W. Widegren (tullsörvaltare å Barthelemy sedan 1556) 0. Bödtker (förestått konsulatet i Konstantinopel i 11 år); L. Lillichöök (f. d. underlöjtnant vid skånska dragonerna, har öfversatt Ljungbergs ,,Sverge och dess utveckling); A. Roseneranta-Balchen (anställd som aktuarie i Stati ån) L. L. von Horn (löjtnant vid Sk artilleriet); O. G. von Heidenstam (attach vid legationen och generalkonsulatet i Åtheny T.Södfeldu(tr. Kristiania, sedan 1869 rest i utlandet för att studera handelsfå hällanden); J. Clausen (v. konsul i Havre i 28 år); A. J. Polack (rekommenderad at undervisningsministern i Alexandria). De ansökningarne bifogade meritrörteckningarne upptaga, såsom man ser, ganska stort antal tjensteår för dem, som innehafva konsulsbefattnipgar. Men då utI rikesministern genom anställs flöjt nant Annerstedt i Kina tyckes vilja beträda den banan att v t och raskt t 1e ra handelsoch et, så tror man 1 folk till bevakandet af att ej någon förflyltning till en mera inkomstbringande plats kommer i håga för dem, som redan hafva anställning som konsuler eller vid konsulaterna. Man anser derför att de som hafva mesta utsigten att erhålla platsen äro kammarherren Fahnehjelm och löjtnanten von Horn. Hr Fahnebjelm utvecklade under Pariserexpositionen en högst förtjenstfull verksamhet; han vistas nu som privatman här, antagligen väntande på och äfven lofvad någon passande anställning, när en sådan yppar sig. Han är för närvarande anställd i riksdagens första kammare såsom kontrob erande notarie eller bur den nytillskapade tjenstemannen kallas. Löjtnaut von Horn är en ung man, som dock rest verlden omkring, har deltagit i kriget i Kina i fransk örlogstjenst. Besynnerligt nog är han den ende sjöofåcer som söker tjensten, ehura löjtnant Annerstedts carriere bort uppmuntra våra sjöofficeraro att söka dylika anställningar. Dagligt Alle handa hade i början af året en artikel rörande denna sak, och med en viss förkärlek för löjtnant Horn uppgafs att han varit själen i flera industriella företag — detta känner jag dock icke till. — Man motser nu med en viss nyfikenhet utnämnandet af generalkonsul i Alexandria, en post som lemnar sin man 18 —20,000 rdr årlig inkomst, så försäkras det. Måtte jag nu ej ha misstagit mig i mina gissningar rörande kandidaterna! Mindre teatern börjar repa upp sig och har fått sig en ,,ekonom i hr Georg Wilson, som hittills förmått på ett talande sätt möta i scen sattastrikes. Teatern arbetar af alla krafter att bjuda på nyheter och den serverar tätt och ofta af den färskaste Pariser-repertoiren. i har den under öfning ,,La madonne des roses, som kommer att heta Rosenjungfrun, och Sardous nyaste komedi ,,Scraphine la devote ämuar man också med det snaraste uppföra. — En fransysk teatertrupp, under ledning af den r are franske komikern Lovassor, kommer hit längro fram och säges skola uppträda på Mindre tcatern. Hvart har vintern tagit vägen, skola vi få känna at den i Mars och April? före hado vi i Måndags hela dagen, men på Tisdagen var det Jemt slut, Gud vete när vi sågo släddon sist på våra gator. Iskällaris ,i qvadratformiga, bländhvita skifvor, såsom hr Grafström säger i sina annonser om maskinskuret socker, forslas på kärror genom gatorna, en obebygd tomt utanför mina fönster gör sig redan grön, och så serveras man med nässelkål — kommer verldens sista tid i slutet af Februari anno 697 X—y.