Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1869, sida 2

FRANKRIKE. Statsministern Rouhers organ, Publie uttalar sig visserligen med en viss försig tighet angående den fråga, som åstadkom. mit spänningen mellan de franska och bel giska regeringarne, men döljer dock ickt sin harm deröfver. Att sinnnesstämninger i Paris är mycket retad öfver den belgi ska deputeradekammarens beslut, framg af yttranden i flera franska tidningar. On det verkligen skulle förhålla sig så, son vissa franska tidningar påstå, att frå gar ursprungligen varit af ren kommerciell natur, så har man under alla omstän ter i Belgien visat vägen att hetrakta från uteslutande politisk ståndpunkt. De belgiska utskottets ordförande, Orts, slutade det tal, hvarmed han förordade regeringsförslaget, på följande sät nes i folkens likasom i de enskilda indi vidernas lif saker, som hvar och en förstår utan att man uttryck yttra dem; i dylika fall är S förstår, just det, som man icke behöfver säga. Gentemot en lag, hvars nödvändighet var erkänd af den allmänna me: ningen, hade utskottet blott en uppgift. Det var dess uppgift att visa, huru förslaget icke blott var nödvändigt, utan äfven rättvist Utskottet föreslår enstämmigt att biträda regeringens förslag; det hoppas, att den nya lagen skall vara tillräcklig för att härdra det missbruk, man fruktar, samt att regeringen icke skall blifva tvungen att använda de tvångsåtgärder, hvartill lagen bemyndigar. Antydningar af sådant slag ha naturligtvis icke kunnat annat än väcka ond blod hos fransmännen. ,Liberte för den 15 dennes yttrar: De aktstycken (jernvägslagen och utskottsbetänkandet). som vi i dag meddelat våra läsare, lemna intet tvifrel öfrigt om de känslor, af hvilka belgierna äro intagna mot Frankrik Ställd mellan fruktan för att utan skäl misshaga den preussiska regeringen och med skäl att väcka den franska regeringens missbelåtenhet, har den belgiska regeringen så föga betänkt sig, på hvilken sida den skullo gå, alldeles som om den belgiska armåen — likasom den badenska, bayerska och wärtembergska — redan vore ställd under konungens af Preussen befal. Hvem som icke ser, att belgiska armen skall bilda avantgardet för den stora tyska armåen mot Frankrike, måste vara blind. ,,France för den 16 dennes uttalar ännu tydligare, att det är Preussen, som står bakom Belgiens motstånd, samt att det ovisshetstillstånd, i hvilket Frankrike befinner sig till förstnämnda makt, omsider en gång måste taga slut. SPANIEN. I en korrespondens från Madrid heter det: ,,Då Salustiano Olozi lemnade sin ambassadörspost i Paris för att vara närvarande vid cortes öppnande, hade han uta tvifvel förhoppning om att blifva vald till president i landets representation. IIan synes icke hafva erfarit eller trott, att Rivero redan framför alla andra hade utsigt till denna post. På sjelfva resan, i Valladolid, fick han ett telegram, som underrättade honom om de beslut, som blifvit fattade af de deputerade, som sammanträdt dagen före cortes öppnande, och naturligtvis beslöt han då att göra nöden till en dygd, d. v. er