Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1869, sida 1

AAHHHA:::::: : Ett 2725 — 83. Vid en jemförelse emellan den nuvarande organisationen och den föreslagna visar sig en brist af 18 löjtnanter, 15 styckjunkare, 20 sergeanter, 9 batteritrumpetare, 12 förste konstaplar, 35 andre konI staplar, 9 afdelningstrumpetare, 67 artillerister, 34 handtverkare 28 hästläkare, 37 hofsmeder och 31 redogörare eller kommissarier, hvaremot uppstår sett öfverskott af 11 underlöjtnanter och 5 stabstrumpetare. mom regementsofficersgraden föreslås den förändring, att, då det hittills blott fannits enöfrerstelöjtnant med lön i hela artilleriet, det i blifvande Organisationen skulle finnas 3, en för hvartdera, regementet, utan att likväl regementsofficerspersonalen förökes. Det föreslås vidare, att de 12 kaptener, som nu åtnjuta endast löjtnants lön, erhålla kaptens lön. Det erforderliga ökade antalet af handtverkare, hästläkare, hofsmeder och redogörare behöfver icke tillsättas i fredstid. Depotkompanierna, hvilkas antal (5) förblir detsamma, men hvilkas styrka reduceras till 50 man, kallas fästningskompanier och den ändring föreslås i deras förläggning, att det ena af de på Karlsten förlagda kompanier förflyttas till Karlsborg. Tygstatskompanierna indragas. I det nuvarande hästantalet föreslås en tillökning af 108 stycken. . . Reservartilleriet organiseras efter följande grunder: Såsom befäl vid reservartilleriet föreslås till en del halfsoldsbefäl, bestående af 8 kaptener, 16 löjtnanter och 8 styckjunkare. Hvad derutöfver erfordras fylles af elever från krigsskolan samt afskedade, med fyllnadspension försedde underofficerare. IIvad åter beträffar det lägre underbefålet samt trumpetare och nödig stamtrupp, så anskaffas den på så sätt, att ett visst antal konstaplar, trumpetare och artillerister, hvilka uttjent sin kapitulation, engageras att, mot en årlig lön af 20 rdr för första konstapel samt 15 rdr för de öfrige, qvarstå 6 år i reservartilleriet med tjenstgöringsskyldighet endast under krigstid. Detta reservmanskap skall utgöra 450 man för hela artilleriet. Af beväringen inmönstras årligen 1,200 på artilleriet. Vid mobilisering för mindre krigsfoten, som upptager de 25 fältbatterierna eller 15v kanoner, erfordras 2,140 man: beväring, hvilket behof fylles genom inkallandet af 3:dje och 4:de klasserna. Samtidigt måste emellertid 5:te och 6:te klasserna inkallas till depoterna, för att organisera de 8 reserrbatterierna. Dessa utrycka först, när armån formerats på den större krigsfoten. Den reserv, som då återstår, är alldeles otillräcklig. Personal och hästar till en sådan torde visserligen kunna uppsättas, ,,men anskaffningen af den behöfliga materialen är icke ögonblickets verk och tager i anspråk en kostnad, som för dette ändamål nu icke torde böra ifrågasättas. Ingeniörväsendet. För närvarande bar svenska armöen endast pontonnierer, en bataljon på 3 kompanier å 120 man eller inalles 360 man, men inga sappörer. IIvad de förra beträffar, är behofvet någorlunda tillgodosedt. Det behöfs nu minst att uppsättas en lika stor styrka sappörer, äfven fördelade på 3 kompanier. Om så väl pontonnigrerne som sappörerne, genom beväring, uppbringades till 600 man, hvardera bataljonen, eller båda tillsammans 1,200 man, så hade man en styrka, som någorlunda fyllde vårt behof af detta vapenslag, likvisst endast under förutsättning, att all omsorg egnades åt denna styrkas ständiga fulltalighållarde genom utbildande i depoterna af så stort antal ersättningstrupper som omständigheterna kräfva. Fältsignalväsendet är numera ett så vigtigt moment i all. krigföring, att dess ordnande äfven är ett oafvisligt behof. För den skull föreslås, att ingeniörtrupperna måtte ökas med ett värfvadt kompani, benämndt fältsignalskompaniet, hvilket utgöres af 120 man korpraler och soldater. Statstelegrafens materiel tages i anspråk, för att bjelpa fälttelegrafen, hvarför statstelegrafen bör erg med för krigsbehof tillräeklig reservmateriel. Pontonnier-bataljonen förblir fortfarande stationerad i Stockholm, hvarest äfven fältsignalkompaniet förlägges. Den sappörbataljon, som är i fråga att uppsättas, får lämpligast sin station å Karlsborg. Det nu befintliga antalet af befäl vid ingeniörkåren är otillräckligt, till följe af den föreslagna förökningen i ingeniörtrupperna, hvarför nedanstående tillökning i befälspersonalen blir af nöden: 1 major, 8 kaptener, 10 löjtnanter, 4 underlöjtnanter, 6 fanjunkare och 22 sergeanter. Följande nya civila befattningar äro af behofvet påkallade: 1 auditör och förrådsförvaltare (vid sappörbataljonen); 1 auditör och sekreterare (vid pontonnierbataljonen); 1 förrådsförvaltare af första klass och 1 regementspastor. Deromot kunna indragas: en förrådsförvaltare af) 2:dra klass samt regementsskrikaren, sekreteraren och kanslisten vid fortifikationen. Af beväringen anslås till hvarje kompani utaf ingeniörtrupperna 40 man ur hvarje klass, hvilka torde inom bestämda kretsar företrädesvis böra utväljas ibland dem, som frivilligt anmäla sig till sådan tjenstgöring; men, i anseende dertill att in-. geniörvapnet vid inträffande mobilisering nödvändigt är i behof af nämnde beväringsstyrka, torde, till följd utaf den afgång, som inom beväringsklasserna eger rum, vara nödigt bestämma, att — Jag tackar er, svarade fremlingen J.