Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1869, sida 3

Hadrianus och hans tidehvars. Akademisk afhandling af Otto Sjögren. Göteborg, tryckt hos J. A. Granberg. En ganska stor stilistisk förmåga, vidsträckt beläsenhet med afseende på de källskrifter, som betinga ett riktigt uppfattande och bedömande af den period a! kejsaretiden, som behandlas här, och framförallt af den man, hvars personlighet och regering förf. sökt karakterisera, utmärka denna lilla skrift, som, ehuru den bär titeln ,akademiskk, blifvit oss tillställd. Hadrianus är onekligen en af de intressantaste gestalter, som framträdt på den gamla historiens gebit, och just det mångskiftande i hans begåfning, motsägelserna i hans natur, det oroliga verksamhetsbegäret och de nästan krampaktiga sträfvandena att blåsa friskt lif i en kulturform, som närmade sig förgängelsen, locka helt naturligt till forskning och grundlig ransakning af hvad som låg på djupet af hans väsende och af det möjliga inflytande, som tillfälliga omständigheter kunnat ha på dess utveckling — ja, omedelbart på herrskarens handlingssätt. vi tro, att förf. ganska lyckligt löst sin uppgift, för att vara en så ung man, om än i något enskilt fall begäret att framställa en totalbild med bestämda konturer förledt honom till ett förhastadt antagande. Öfverhufmdtaget tror vi, att han skildrat den romerske imperatorn i något för ljusa färger, om än flera yttranden antyda, att han icke är blind för de mörkare sidorna i denna egendomliga karakter. Den likhet mellan Hadrianus och Gustaf III, som han anser sig ha funnit, anse vi obestridig, huru olika än de förhållanden voro, hvarunder dessa monarker lefde, och huru skiljaktigt deras handlingssätt än måste bli redan af denna anledning. Mindre notiveradt förekommer oss förf:s påstående, utt en stark likhet förefinnes mellan Traanus och Gustaf II Adolf, om än något mstaka karaktersdrag skulle kunna föraneda en sådan jemförelse. Särskilt vilja i med afseende härpå anmärka det förf:s ttrande, att Gustaf Adolf liksom Trajanus ilskade dryckeslag, icke bestyrkes af säkra istoriska källor. Vi önska att förf. icke måtte komma utt sakna tid och håg att framdeles egna ig åt historiska forskningar och att den kriftställareverksamhet, hvarpå han genom lenna afhandling gifvit ett så lofvande prof, nätte fullföljas i större skala. Karakteistiken är ett moment inom häfdateckninen, som på sednare tider fått sin fulla etydelse erkänd, och anlagen derför förjena väl att vårdas och utvecklas.