ganta manår göra henne till en mycket eftersökt ) person. i; I den verld, der hon umgicks, hade hon ofta mött M. K. en ung man af omkring tjugofem års ålder, till härkomsten polack och i alla yttre afseenden bärande pregeln af en rik, förnäm och väl uppfostrad person. En dag i slutet af sistl. Jan, månad infann sig vid middagstiden M. K. hos m:me B., som tog emot honom i sin boudoir. Efter de vanliga artigheterna, förklarade han, att han, i och för en ! vigtig affär, behöfde en vacker och intelligent qvinna; att han hade kommit att tänka på henne ! och att hon, om hon ginge in på hans förslag, skulle förtjena en summa af 20,000 fres. Innan han gick vidare, ville han dock förvissa sig om att de voro ensamma, och att ingen lyssnade påll deras samtal. Ilan öppnar dörrarne, kastar en blick in i de andra rummen och återkommer för att fortsätta den började förklaringen, men tyckes besinna sig och tillägger: , Det, som jag ämnar anförtro er, är till den grad vigtigt, att jag först måste rådgöra med en af mina landsmän, en ung l J läkare, som är intresserad i företaget. Jag skall komma tillbaka i afton. Ilan tog afsked. Vid åttatiden var han åter hos m:me B., som väntade honom med stor nysikenhet. i Sedan han på nytt gjort sig försäkrad derom, att . det icke fanns några andra personer i närheten och att ingen oläglig lyssnare kunde höra honom, föreslog han m:me B. att dagen derpå följa honom på operamaskraden i s Iskap med hans vän, lakaren. Der skulle de träffa en person, mot hvilken hon borde visa sig särdeles älskvärd och förförisk, och hvilken bon borde förmå, att äta en af del: pastiljer, som innehöllos i en ask, hvilken han skulle skaffa henne. Utan att först närmare tänka på hvad följden häraf kunde blifva, antog m:me B. förslaget; men, besinnande att de 20,000 fres, man erbjöd henne. kunde vara priset för någon brottslig handling, bad hon dock få något närmare reda på saken och envisades att få veta hvilka följder den omkha pastiljen skulle hafva på den, som förtärde en. ö — Un plötslig död, som man skall tillskrifva ett häftigt slaganfall, svarade K. och fogade dertill den anmärkningen, att 20,000 fres icke voro så lätt förtjenta, och att hon i alla händelser icke hade någonting att frukta. Det skulle blifva henne en lätt sak, att under någon förevändning lemna sin kavaljer och försvinna i hvimlet så snart han hade sväljt den af läkaren tillredda pastiljen, hvilken icke skulle verka förr, än efter tio minuters förlopp. Vid detta meddelande spratt m:me B. till af fasa; men hon lyckades emellertid att bibehålla ett lugnt yttre, försäkrade, att man kunde räkna på henne och träffade med K. öfverenskommelse om den tid, då han skulle komma och hemta henne. Följande morgon begaf hon sig till traktens poliskommissarie och underrättade honom om saken. Denne infann sig med några polisagenter på utsatt tid hos m:me B. Då K. anlände framträdde poliskommissarien och sade honom sitt ärende. K. blef förvirrad, började stamma och visste icke hvad han skulle svara. Man undersökte hans fickor och tann der en ask, fylld med pastiljer. Under tiden stannade en fiacre utanför porten. En herre, inhöljd 1 en domino, satt uti. Man bemäktigade sig ho-. nom, demaskerade honom och fann honom vara en medicine studerande vid namn X., landsman till K. Båda herrarne arresterades och affördes till Mazas-fängelset, der de nu afvakta vidare ransakning. n Hedemora marknad meddelar en kronikör 4 stadens tidning följande episoder: — En hederlig danneman, hvilken, att döma af hans breda pannben och trubbiga ansigtsvinkel inte precist tyckes varit med vid krutets uppfinning, stod inbegripen i en liflig handel med en försäljare af skällor, slädpinglor och dylikt. På tillfrågan hvarför han köpt en stor och en liten skälla till samma ko svarade han förnuftigt: ,,De behöfves fälla e klöcka te höras på långt håll å e på närmare håll, kan du fälle förstå! — En gammal beskedlig gumma frågade sig för lite bär och lite der hvar i all verlden hon skulle kunna få köpa för tre skilling elektricitot, hvilket hon hört skulle vara så bra för tandvärk. — En liten mörk jude med ett lager (på fickan, förstås!) af utmärkt dåliga klockor, men med så mycket bättre förmåga att berömma dem, narrade i Måndags afton en bonde att köpa ett dylikt ur, som skulle vara , micke präktisch. Emellertid gick uret temligen tills i Thorsdags (d. v. s. det drog sig icke mer än högst 30 minuter i timmen förut!) men då var det också slut. Oaktadt uppdragning, ruskning fram och tillbaka och en mängd andra möjliga och omöjliga sätt att ,,få maskinen i gång lyckades det ej att få den lilla tingesten att följa med sin tid. Bonden begrep då hvad klockan var slagen, ,omgjordade sina länder och begaf sig ut på upptäcktsresa efter bedragaren, hvilken, ovanligt nog, verkligen påträffades, innan han hann smyga sig undan den nye ,,engelen med det bart huggande svärdet, d. v. s. bonden, med klockan i högra framfoten. Sedan han förgäfves sökt inbilla bonden, att klockan gick ,.ganz vortrefflich, pare han ville gere sig litet tid, frågade han hastigt: , Wie lange gick die Uhre innan den schtannede? Åh — ho geck fäll int mer än tre dar, — svarade bonden förargad. Na! Ilvat tusan schkriker ni fer, mein lieber Freund! — Gå ni i drei Tage, vollen vir schen, venn ni nicht auch om Ende schtanner! Mot detta oomkullrunkeliga skäl hade bonden naturligtvis ingenting att invända. — Vid niotiden i Fredags förmiddag syntes två herrar i full fart med den nyttiga och angenäma sysselsättningen att intaga en bättre frukost. Just som bränvinsglasen höjdes frågade den ene: Det är den femte i dag, tror jag? Det var f-n! utbrast den andre med djup och oförställd förvåning, — ,jag har inte hunnit med flera än två ännu! Konstgjordt silfver. I Amerika har man, enligt Scientific American framställt en ny legering, som för sin likhet med silfver, hvilket den är afsedd att ersätta, kallas ,,Minargent och besitter nio tiondedelar af silfrets hvithet, dess tänjbarhet, egenskap att kunna hamras och seghet; men det öfverträffar silfret i metallglans och är mera praktiskt för allmänt bruk, derför att det mindre lätt angripes af svafvel och är mera svårsmäilt. Hvad som i synnerhet utmärker detta konst