Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1869, sida 1

HAHA3.3....::: 4 Norrlands kompanier 662 man. 2 Hallands 364 2 Gotlands , 260 1 Vestergötlands kompani 87 man. 1 Östergötlands 194 samt af i Bohusläns ,, 100 , Summa 1,667 man. Här möter den svårighet, att flertalet af dessa kompaniers rotehållare, på tillfrågan, förklarat sig icke vara benägna till en dylik ötverflyttning, men, utom det att rotehållarne icke lära kunna tillerkännas rätt att motsätta sig öfverflyttningen, derest densamma af K. M:t och riksdagen beslutas, antages denna obenägenhet härröra af bristande kännedom om förhållandena, enär en sådan förändring både för rotehållaren och bätsmannen innebär en bestämd fördel. Emellertid påpekas det äldre båtsmanskapets mindre lämplighet för soldattjenstgöringen. . . . C) Indragning till armöen af de 44 rotar i Säfvedals härad, hvilka sedan äldre tider tillbaka varit anslagna till stadsvakt i Göteborg, utan att någon godtgörelse må staden tilldelas. Krigsministern instämmer icke i den af samtlige uti ärendet hörde vederbörande uttalade åsigt, att Göteborg borde anses berättigadt att äfven framdeles för vakthållningen få disponera desse 44 rotar eller i stället derför af statsverket undfå godtgörelse. Upplåtelsen af dessa soldatnummer medgafs i anseende till den nyanlagda stadens ringa tillgångar, och oförmåga att sjelf bekosta nödig vakthållning. Dessa orsaker förefinnas icke längre, och dessutom har statsverket sedermera till vakthållningens bestridande i Göteborg lemnat vida kraftigare bidrag i artilleriregementet och husarkommenderingen, hvarigenom den staden tillförsäkrade rätt till vakthållningsbiträde af de 44 soldatnumren blifvit mera än fullt ersatt. D) Upprättande af den nya ordinarie roteringen. Dessa nyrotar utgöra 525, deraf 295 inom soldathållet och 230 inom båtsmanshållet. 136 utaf dessa senare, utsockne frälsehemman i Halland, äsattes rotering under åren 1826—35, men efteråt protesterade hemmanens egare häremot, och frågan afgjordes först 1848 på det sätt, att ifrågavarande hemman ansågos skyldiga till ordinarie rotering, hvaremot medgafs, att rotarne alltid skulle förblifva vakanta samt endast erlägga 23 af den vakansafgift, som måste utgöras af öfrige nyroterade hemman. Frågan upptogs dock ånyo vid följande riksdagar och 1854 beslöts en ytterligare nedsättning i vakansafgiften till hälften af hvad öfriga rotar fingo vidkännas. Det hemställes derföre, att, derest samtlige dessa under ofvanförmälta vilkor roterade frälsehemman i IIalland icke skulle finnas villige att underkasta sig effektiv rotering, nämnde afgifter måtte få disponeras för uppsättande af en värfvad infanteritrupp till den styrka, som nämnde rotar äro afsedda att utgöra. . E) Rotering af de s. k. frisocknarna i Örebro län. 1013 mantal, belägna i Axbergs, IIofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar i Örebro län, ålågo vissa tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk, hvilkas aflösning dem medgifvits, och komma dessa tjenstbarheter, i enlighet med en kongl. förklaring af den 31 Januari 1868, att upphöra d. 14 Mars innevarande år, i följd hvaraf äfven den af dessa hemman såsom ersättning för tjenstbarheterna åtnjutna frihet från ordinarie rotering kommerkatt upphöra. En kongl. förordning af d. 4 Juli 1568 bjuder ock, att dessa hemman skulle af en serskild kommission inroteras under Nerikes regemente. Krigsministern hemställer, att meranämnda hemman måtte redan från 1870 års början, eller, derest roteringen då ej hunnit fastställas, från den tid dylik fastställelse eger rum, utgöra effektiv rotering under nyssnämnda regemente. F) Extra roteringens förvandling till effektiv rotering inom bergslagerna och dess utgörande inom öfriga orter genom erläggande af en emot nu stadgade skyldigheter svarande afgift. Extra roteringen, eller den skyldighet att vid krigs utbrott uppsätta manskap eller hästar, hvilken nu åligger den s. k. privilegierade jorden, beslöts 1810 i sammanhang med beviljandet af det 8. k. förstärkningsmanskapet. Rikets ständer, som nämnda år fordrade extra roterivg af all privilegierad jord, och blott på detta vilkor, åtogo sig uppsättandet af 50,000 man förstärkningsmanskap, gjorde dervid äfven det förbehåll, att extra roteringsmanskapet till hela sin styrka först skulle utgå, innan förstärkningsmanskapet uppbådades. Vid 1S12 års riksdag antogs K. M:ts förslag till förändriug i utskrifningssättet af det fastställda förstärkningsmanskapet, hvilket då fick namn af vallmänna beväringen, emot alldeles samma vilkor som 1810 bestämdes, och äro dessa vilkor ännu gällande. Emellertid har sedermera, genom serskilda öfverenskommelser, blifvit för de flesta fall bestämdt, att extra roteringen skall vid krigs utbrott utgöras genom anskaffning af frosshästar, en för hvarje rote. EKrigsministern anser den extra roteringen i allmänhet fortfarande böra, utan i verligheten ökad tunga, på ett lämpligare sätt utgöras. Bergslagerna deremot, der friheten från ordinarie rotering utgjort vederlag för andra numera upphörda förpligtelser, böra en sådan utgöra, hvarigenom dels ernås ett behörigt ordnande af Nerikes och Vermlands regementers nummerstyrka, dels erhålles nödig stamtrupp för ifrågavarande vidsträckta orter. Olämpligheten af det sätt, hvarpå man hittills sökt tillgodose behofvet af trosshästar, är iögon2— —— Han ssg A.