Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1869, sida 3

Lördagens sammanträden. Den af K. M:t föreslagna brudgåfva 195,000 rdr, till H. K. II. prinsessan Lovisa vid hennes förestående förmälning med H. K. H. kronprinsen af Danmark har af riksdagen i Lördags blifvit beviljad, af första kammaren enhälligt och afandra kammaren efter votering med 118 röster mot 64. Första kammaren valde i tillfälliga utskottet N:o 1, för handläggning af hr Reutersvärds motion om revision af fattigvårdslagstiftningen, till ordinarie ledamöter: hrr IIasselrot, Odelberg och Reutersvärd samt grefve H. Wachtmeister, hvardera med 59 röster, och hr O. Nordenfelt med 57 röster; till suppleanter: grefve Ehrensvärd och hr Caspersson med 43 röster hvardera; i tillfälliga utskottet N:o 2, för handläggning af hr Ådlersparres motion om försigtighetsmätt vid svedjande samt hr E. V. Almqvists motion om vissa förändringar i K. cirkuläret den 27 September 1804 rörande kronåbos värdskap, till ordinarie ledamöter: hrr E. V. Almqvist, Berg, Hammar och frih. C. A. Raab, hvardera med 56 röster, samt hr Westman med 55 röster; till suppleanter: hrr Brun och Adlersparre med 34 röster hvardera. Till suppleant i statsutskottet efter hr af Klint utsågs med 55 röster br W. Falk. På uppfordran af grefve Henning IIamilton. — som helt och hållet gillade syftet med hr Ilallenborgs motion om vissa ändringar i Tryckfrihetsförordningen angående periodiska skrifter, men i afseende på juryns föreslagna sammansättning m. m. något skilde sig från motionären, — till kammarens ledamöter, att mera allmänt i frågan uttala sig, uppträdde hrr v. Geijer, Arrhenius, Weern, Hasselrot, frih. Tersmeden, hr Odelberg, frih. A. C. Raab, hrr Schartau, v. Möller och frih. Beckfriis, hvilka alla, liksom den förstnämnde talaren, delade motionärens äsigter och önskade framgång ät motionen i hvad den åsyftade att utrota det 8. k. ,ansvaringssystemet och att erhålla sådana lagstadganden, hvarigenom straffet komme att drabba den verkligt brottslige för begångna missbruk af tryckfriheten. De anmärkningar, som framställdes, rigtades hufvudsakligen mot motioärens förslag om valet af juryn och dess sammanättning. Jurymännens antal ansågs böra bestämmas efter olika förhållanden på olika orter och mera kontinuitet tillförsäkras juryn, än som kunde vinnas genom dess väljande för blott ett år. Motionären, som förklarade sin tacksamhet för det bifall, hvarmed hans framställning i allmänhet emottagits. tillkännagaf, att han med sin motion hufvudsakligen afsett att nödga konstitutionsutskottet till afgifvandet af ett förslag, som fullständigt och detaljeradt innefattade de lagbestämmelser, hvarigenom, med bibehållande af den fria yttranderätten, som talaren lifligt ville försvara, man kunde träffa en man bakom ordet. II. exc. hr justitiestatsministern ansåg sig, ehuru han, då ärendet icke stod upptaget på föredragningslistan, icke kunnat bereda sig på att deröfver afgifva yttrande, böra taga till ordet, för att, instämmande i motionens hufvudsyfte, uppmana konstitutions-utskottet att använda cen synnerlig omsorg på redigerandet af de behöfliga stadgandena, så att något väsendtligt dermed kunde vinvas. Det första momentet i motionen, att göra både utgifvare, förläggare och boktryckare ansvariga, vore mycket svårt i tillämpningen; likaså vore den föreslagna sammansättningen af juryn cke heller fullt ändamålsenlig; deremot låg i det sista momentet, om allmänna strafflagens tillämpling på den, som uppsåtligen gjort sig skyldig till brott emot tryckfriheten, det bästa medlet att örekomma missbruk. Likväl torde konstitutionsitskottet böra tillse, om man ej borde öfverlemna t juryn att bestämma, huruvida någon må anses kyldig till brottet, och icke endast, som hittills, nskränkas i sitt domslut till bedömande af det rottsliga i skriften. Hr A. Adlersparres motion, om auslag till åstadkommande af krigsundervisning i skolorna, blef terlemnad af båda kamrarna till statsutskottet, huru nämnda utskott ansett den böra behandlas f det särskilda utskottet för försvarets ordnande. En annan motion, som statsuskottet ansett böra fverlemnas åt konstitutions-utskottet, om biskopsmbetenas indragning, hänvisades af andra kamnaren, dock först efter votering med 123 röster h0t 57, till lag-utskottet, men bordlades af första ammaren i afvaktan på hvad andra kammaren, er motionen blifvit väckt, skulle besluta. Grefve Lagerbjelke förde ordet i första kamnaren. Statsutskottet har i anledning af Kongl. Maj:ts roposition angående försäljning af ill regeinn Leg