med de sköna dikterna på grundspräket. Vi förmoda detta på grund deraf, att den vidsträcktare oeh grundligare allmänbildningen i vårt land öppnat sinnena äfven för de litterära skapelser, som uppkommit på en tid och ort, der verldsåskådö ningen och kulturen varit olikartad de i vårt land rådande. Då dertill kommer, att Anakreons dikter utmärka sig genom ett naivt behag, genom enkel skönhet och genom en sinhet i känsla och uttryck, som fördelaktigt afsticker mot så många andra dithyrambjörsattares vidriga cynism, är det så mycket naturligare, att han, oaktadt några och tjugo sekler skilja hans tid från vår, ännu skall finna beundrare, såframt den svenska drägt, hvari hans sånger uppträda, är honom värdig. Detta sednare tro vi, att ingen skall vilja bestrida. Måhända har ingen af Anakreons många öfversättare i främmande länder lyckats så utföra den utomordentligt svåra uppgiften som Traner. Endast det fullkomligaste inträngande i den joniske skaldens anda, den noggrannaste kännedom om hans samtids kulturförhållanden, verldsåskådning. och religiösa föreställningar, den förtroligaste bekantskap med Anakreons språk samt en ovanlig makt öfver sitt eget, förenad med en äkta poetisk uppsattning och fin smak, kunde sätta honom i stånd att prestera något i sin art så förträffligt som öfversättningarna af Anakreons sånger. Ått R anmärkningar skulle kunna göras mot enskilta ställen, veta vi nog, men der det hela är så utmärkt betyder detta icke synnerligen. Skulle vi för vår del invända något mot dessa öfversättningar, så komme det att gälla användandet af en del besynnerliga ord, hvilkas betydelse på sin höjd gissningsvis kunna uppfattas och som väl ej någonsin komma att vinna burskap inom vårt modersmål. Att Tranör i detta hänseende tillät sig ganska mycket, är kändt, och detta har gifvit anledning till det bekanta uppträdet på en gåstgifvaregård, der en af nägon bland hans bekanta vidtalt hällkarl besvarade hans förfrågan om hästar voro att bekomma med ett citat ur hans öfversättning af Iliaden. Bland de egendomliga ord, som öfversättaren begagnat här, vilja vi nämna ,,skalkigt, tårliga, prisliga, tlickliga, blygvis, fejdhärdig, stingel, endryck, ensvälg, helgegärd, fnittra och svämmat. Det tyckes, som borde det icke möta synnerliga svårigheter att ersätta dem med andra i denna upplaga. Huru ringa likhet, som i sjelfva verket existerar mellan Bellmans och Anakreons författareskap, skall den svenske läsare, som förut ej närmare känner den sistnämnde skalden, utan tvifvel finna vid genomläsningen af denna bok. Skillnaden mellan Anakreons etheriskt fina, rent lyriska dikter och den nordiske skaldens sånger med den bjerta, burleskt-humoristiska koloriten, i hvilka ingår ett så betydligt, dramatiskt moment, är verkligen så stor, att man frestas att siåga huru man någonsin kommit på den idten att kalla Bellman ,,den svenske Anakreon. Anledningen dertill har sannolikt legat deri, att Anakreons öfverlägsenhet inom, den dihyrambiska genren gjort, att man ordspråksvis plägat gifva utmärkta dryckesskalder hans namn, utan att dervid tänka på någon speciell likhet mellan de sålunda sammanställda sångarnes skaplynnen. OSs förekommer det såsom fullkomligt afgjordt, att icke blott Gleim, hvilken kallats ,,den tyske Anakreon, utan äfven flera svenska skalder, såsom Franzön och Vallerius, i sina dryckesvisor närma sig Anakreon vida mera, än Bellman gör det i någon enda af sina sånger. Mellan flera af Anakreons dikter och Runebergs anse vi oss ha funnit en viss slägtskap både i anseende till form och tankar. Utt särskilt intresse erbjuder denna bok genom den afdelning, som bär titeln ,, Upplysningar. Den innehåller ej blott kommenteringar och upplysande detaljer rörande de särskilta sångerna, utan äfven parallelställen, lånade af andra skalder, tillhörande dels antiken, dels nyare kulturperioder. Dessa äro öfversatta af författaren, som sålunda här lemnat pen liten Anthologi af Bromiskt och Erotiskt innehälll, hvilken, äfven den, vittnar om hans sällsporda förmåga att på samma gång skönt och troget återgifva främmande skalders skapelser på sitt klangfulla och rika modersmål. . C Insänd). 1 nar eSear vördsamt ställda till 1S69 ars