Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1869, sida 2

NV UTRIKES, TYSKLAND. Striden mellan den preussiska och öster rikiska pressen synes vara på väg att ånyc blossa upp. ,Nordd. allg. Zeit. håna den popularitet, som man ännu i Sachser isegnar Beust, och andra preussiska tidnin. sgar kritisera skarpt det österrikiska ka sbinettets beteende i orientaliska frågan Att den preussisko ministerpresidenten icke öfvervunnit sitt agg mot ,,kollegan i Wien, har tydligen framgått af hans sednasto ta! i deputeradekammaren, i hvilka han direkt tillvitat Österrike skulden till krigsfaran förlidet år. Tidningarne i Wien påstå, att grefve Bismarck ånyo underhandlar med de sydtyska regeringarne om de vilkor, under hvilka de skola inträda i nordtyska förbundet. , Neue freie Presse säger sig hafva mottagit meddelanden från Mänchen, enligt hvilka bayerska kabinettet — eller rättare sagdt: furst Ilohenloke — skulle hafva i sinnet att taga initiativet till en politik, hvars egentliga ändamål är att åstadkomma en förbindelse med nordtyska förbundet, under förevändning af Pragerfredens art. IV, oaktadt denna paragraf uttryckligen som vilkor fordrar upprättandet af ett sydtyskt sörbund. Härtill anmärker den nämnda österrikiska tidningen: ,,Det han efter vårt förmenande icke vara Österrikes uppgift att beskydda de sydtyska regeringarne mot Preussens 3 ta. Om Preussen framgår på detta sätt, sker det icke med anledning af, utan till trots för Pragerfredens art. IV, hvilken det helt enkelt öfverträder. Österrike måste i så fall spörja sig sjelft, huruvida det vill upprätthålla eller afstå ifrån nämnda fredstraktat, samt afpassa sina ätgärder derefter. Men då Preussen — under åberopande af sjelfva traktaten — tror sig kunna bortkrångla dess vigtigaste bestämmelser, så är det Österrikes pligt och rättighet att uppträda mot ett sådant beteende. Traktaten fordrar, att det, nationella bandet skall upprättas mellan Nordtyskland och Sydförbundet; man kan på intet sätt fordra af Österrike, att det skall gifva sitt bifall till ett åsidosättande af denna bestämmelse. Det är möjligt, att Preussen likväl försöker detta utan Österrikes samtycke, men det kan icke begäras, att Österrike skall hålla Pragerfreden, då andra makter bryta de bestämmelser, som icke lämpa sig väl för dem. FRANKRIKE. I en korrespondens från Paris heter det: De på den sednaste tiden så ofta förekomna desertionerna från det kejserliga ägret — jag behöfver blott påminna om namnen Beure, Seguier och Mitchell — lafva smärtsamt berört kejsaren personigen, och det säges, att han vill göra lt för att åter draga de gamla vännera till sig. Här ett exempel. Ni vet, unler hvilka förhållanden och genom hvem, Mitchell blef undanträngd från , Constiutionnel. För ett par dagar sedan blef len unge journalisten kallad till kejsarens ekreterare, senatorn Corti, hvilken medelade honom, att kejsaren, som städse hed stort intresse läst hans snillrika arklar i Constitutionnel, med ledsnad örnummit, att han ämnade grandläggass n egen tidning och vända regeringen ryg-b en. ,Och i verkligheten — tillade han — f. inder oss hela verlden ryggen, och detta o ör oss mycket ondt. — Man vet åt-d instone i så fall — så lydde svaret —lrc t ofantligt väl dölja denna jledsnad, tylle elt och hållet frivilligt har jag visst ickesF mnat ,,Constitutionnel. — Kejsaren sh:: es se