AUSES SÅSUm CvLe1TSOK art tmhKTAnHKA LTYCK friheten, som de åsigter, der uttalas, til stor del gillades af det sistl. år i hufvud staden hållna publicistmöte. Jag vet vis serligen, att man de senare åren afhålli sig trån att väcka förslag i detta ämne på den grund, att föregående dylika icke lyckats vinna framgång, men härvid bör ock tagas i betraktande, att af de tvenne vigtigaste, som under de senaste decen nierna varit föremål för riksdagens be handling, var det ena af den genomgri pande natur,, att, för att vinna det der med åsyftade ändamål, man skulle ur grundlagen borttaga trycktrihetsförordningen, hvaremot det andra afsåg att införa den i Frankrike med flera länder gällande föreskrift om borgen. På grund af hvad nu blifvit anfördt, vågar jag hemställa: . a) att vid anmälan af ett tidningsföretag icke allenast utgifvare, utan äfven boktryckare och förläggare uppgifvas, med skyldighet för de båda sistnämnda att, derest utgifvaren det icke förmår, ansvara för gäldande af böter, skadestånd och rättegängskostnader, som kunna ådömas för det brottsliga innehållet af en periodisk skrift; samt att ingen må såsom utgifvare godkännas, som icke, jemte det han i öfrigt uppfyller de i tryckfrihetsförordningen stadgade behörighetsvilkor, är i fullständigt åtnjutande af medborgerliga rättigheter samt råder öfver sig och sitt gods; . . b) att föreskrifterna 1 5:te S sålunda förändras, att juryns ledamöter genom lottning utses bland en jurymannakår, som till ett antal af 24 hvarje år utses af den kommun, under hvars domstol tryckeriet lyder; och c) avt i tryckfrihetsförordningen tillägges en föreskrift, som leder dertill, att, utan att derigenom kränka författares anonymitetsrätt, den, som uppsåtligen gjort sig skyldig till delaktighet i brott emot tryckfriheten, kan blifva straffad enligt allmänna strafflagen. Staden och Länet. Sällskapet för Vexelundervisningens befrämjande hade i går e. m. ett sammanträde, vid hvilket revisionsberättelsen för tiden från den 1 Januari 1864 till den 31 Augusti sistl. år upplästes och decharge beviljades styrelsen. Enligt af kassaförvaltaren meddelad uppgift, hade sällskapet vid 1868 års utgång en kassabehåll-J ning af omkring 12,100 rdr. ; Till ledamöter i styrelsen utsågos hrr. rektor S. A. Leffler, d:r C. F. Evert och: lektor O. Jacobi (de båda förstnämnda återvalda). Till revisorer för det löpande; räkenskapsåretvaldes hrr G. O. Wikander och P. Nyström; till komiterade för revidering af sällskapets stadgar utsågos hrr lektorerne F. J. Blomstrand och O. Jacobi samt G. O. Wikander. — Offentliga föreläsningarne. Hr Knut Forsberg håller i morgon afton ki. i 1,8 sitt andra föredrag i Naturförskö-!s ningskonst, hvarvid kommer att afhandlas d den nya moderna stilen för trädgårdsanläggningar. Detta ämne, så föga kändt i Sverge, bör bli af stort intresse för en icke ringa krets äfven inom vårt samhälle. Alldenstund svårigheter lära uppstått för erhållande af den utaf hr Forsberg förra gången begagnade lokal, kommer morgondagens föreläsning att hållas å Bloms sa-!r: long. Någon inträdesafgift uppbäres ej.h Läktaren upplåtes uteslutande åt damer. — Akademiskt. Följande examina hafva sh under denna examensperiod blifvit aflagda l. utaf studerande af Göteborgs nation i Up6 2 8 1 t 5 S— E PR — 2 — sala: Till rättegångsverken af friherre A. L. L. Åkerhjelm; medicinsk filosofisk exa-x. men af C. N. Nilsson, och teologisk filosofisk ge examen af J. H. Sjöblom. fä — De skånska stenkolen. Stockholms Si Dagblad meddelar följande utdrag ur ett eg bref från Skåne: vå — — — Här har börjat blifva lifligt på nyåret. ta Hundratals hästar, äro i gång att forsla fram tu-m sentals tunnor stenkol till de stora stråkvägarne. ki Bönderna hafva förijent derpå, och stenkolsentre-gj renörerne kanna göra välbehöfliga transaktioner. gå et gäller att för nutid och framtid kunna tillgodo-m göra Skånes gamla skogar, hvilka legat nedmyllade saf kanske i tusentals sekler och na framdragas i form af stenkol. Tegeloch scckerbruksidkare, andra te industriidkare och åbor, alla i hela denna landsända tycka sig hafv stor anledning till goda för-JS. hoppningar. Skåne har ej utan orsak kallats Sveroc ges kornbod och kommer måhända snart att också fj: heta Sverges kolbod. Ilär existera nu redan fyra gg stenkolsbolag, hvilka anställt en mängd borrningar, k funnit mycket stenkol och stadgat sina förhoppSk ningar. Kolen hafva dock två väsendtliga fel. Pet Li ena är, att de äro svenska och behöfva plockas fö. fram ur jorden, under våra fötter. Det andra, att än de lemna mera aska än de engelska. Men förtjenster finnas också: de brinna långsammare och brinna helt och hållet ut samt nästan utan rök, äf hvarföre de äfven äro lämpliga för alla slags hus-va hållsbebof, deruti fullt ersättande de engelska. De a fordra endast något starkare drag och någon liten förändring af eldstäderna samt passande skötsel under elåningen, allt obetydligheter, som lätt öf-. ha vervinnas, om man blott med allvar vill sitt eget.vit bästa, d. v. s. befria sig från den vanliga svenska förkärleken för allt utländskt. Huruvida de skånska stenkolen komma att erhålla företräde vid jernko; handteringen, får erfarenheten visa, dock bör de-s ras högst ringa svafvelhalt berättiga till goda för-ssin hoppningar äfven i detta afseende. Hvad som emel-Sta lertid är fullt bekräftadt, är deras fullkomliga brukNO barhet för lokomotiver å jernbanor, hvarigenom vå de väl böra företrädesvis komma att användas å de svenska jernvägarne. Om de skånska stenkolen rt befinnas fullt användbara till detta ändamål, kunna statens jernvägar förminska importen af engelskatil kol till ett värde af en half million rdr, och när stö en gång våra jernvägstariffer blifva billiga nog, detill industriens sanna fromma, så att svenska stenH. kolen kunna transporteras öfverallt inom landet. Ii. skall åtminstone tio gånger nysssämnda belopp och stanna i Sverge 30( — Meteorologiska observationer till EE