Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1869, sida 2

SPANIEN. Det väntade dekretet om religionsfriheten har uteblifvit, och i motsats dertill har provisoriska regeringen utfärdat ett manifest, i hvilket ett sådant steg blifvit framstäldt såsom icke tidsenligt. I viss mån torde regeringen häruti hafva rätt Då religionsfriheten icke blef dekreterad på samma gång som den allmänna rösträtten, och de svarta sålunda vunnit tid att fanatisera folket, så skulle en sådan förklaring i denna stund sannolikt stöta på ett högst farligt motstånd. Upphofsmännen till det blodiga dåd, genom hvilket kathedralen i Burgos blifvit skändad, ha ännu icke blifvit upptäckta. Af de särskilda underrättelser, som derötver föreligga, framhålla vi först den depesch, genom hvilken ett ögonvittne, guvernementssekreteraren, meddelade inrikesministern den förskräckliga tilldragelsen. Han yttrar: ,,Under det guvernören i kathedralen utförde det genom dekretet af den 18 Januari honom lemnade uppdraget, uppreste sig folket, mördade guvernören och sårade polisinspektorn. Guvernementssekreteraren tog sjelf del i dekretets utförande; det lyckades honom likväl att undkomma folkets raseri. Redan dagen förut hade en viss oro blifvit bemärkt inom en del af befolkningen, i det den osanningen varit satt i omlopp, att regeringen ville bemäktiga sig kyrkans skatter, då det deremot endast var fråga om att öfver dem upprätta en förteckning. Kathedralen i Burgos är både en af de vackraste och en af de rikaste göthiska kyrkor i landet. Då guvernören, Gutierrez de Castro, åtföljd af sin sekreterare och polisinspektorn, begaf sig till kathedralen, hade stora folkhopar samlat sig på platsen framför erkebiskopens palats. Inkommen i kyrkan, lät han stänga portarne och bevaka dem af gensdarmeriposter. I anseende till den tilltagande oron sammanträdde kommunalrådet och de frivilliga samt banade sig genom mängden vig till kathedralen, i hvars inre de icke funno guvernören, enär han med några domherrar hade gått in i sakristian. Men emellertid hade äfven folkhoparne tilltvingat sig ingången och spridde sig i klostret och kyrkan. Guvernören kom i klostret för att fråga, hvad folket önskade. Man lyssnade dock icke det ringaste till hvad han sade, utan under ropet: ,Lefve religionen! störtade massorna på den värnlöse och genomborrade honom med dolkstygn, sedan han redan förut blifvit dödligt sårad af ett skott. Sedan slogo mördarne ett rep om likets hals och släpade det utför en trappa till platsen sramför kathedralen. Här gjorde de frivilliga, understödda af kavalleriregementet Baylen, ett anfall på de upproriska, gjorde matsen ren och förde liket till rådhuset. Milltarguvernören förklarade staden i belägringstillstånd och många häktningar skedde, hvaribland flera prester. Afven erkebiskopen Anastasio Justo är ställd för rätta. Det säges, att han från cathedralens trappa ännu ytterligare uppvetat det fanatiska folket med ropet: ,,Man öfvar kyrkan! Till följe af förnärmelserna i Madrid not det romerska vapnet, har hela diplonatiska kåren deröfver hos provisoriska egeringen anfört besvär. Regeringen säses hafva lemnat en tillfredsställande förclaring. Emellertid förbereder påflige nunien sin airesa från Madrid, utan att likäl hans personliga säkerhet är hotad. I hufvudstaden har en prest, Hayo, blifit häktad af det skäl, att han innehade tt stort antal klenoder, hvilka han frånagit kyrkorna och klostren för att skicka ill utlandet. Det påstås, att en carlistisk armå( håler på att bildas på den spansk-franska ränsen. AMERIKA. Den tredje ärsberättelsen af specialkomnissarien för statsinkomsterna i Förenta staterna vidrör många intressanta punker, specielt i afseende på arbetarnes ställing och tulltariffen. Wells anser, att inördeskriget egentligen icke skadat unioens resurser, men att tillfölje af detsamna ett tillstånd inträdt, hvarigenom priet å nästan alla förnödenheter stigit så, tt dessa kunna erhållas billigare från! ndra länder. Det inbördeskriget är rundorsaken, men till de nämnda förhålö indena bidraga pappersmyntet, den ojemna! ch tunga beskattningen samt bristen pål. kickliga arbetare. Resultatet at de orim J: ga tull-lagarne gifver sig tillkänna i det iktum, att ett kommercielt utbyte med tlandet blifvit nästan omöjligt. De slesta tlandets produkter måste och vill unioen köpa, men de flesta amerikanska proukter — bomull, och några få andra arklar undantagna — äro billigare annorädes. Förenta Staterna äro fördenskulll, est semi RR — Bakom dem, på andra sidan om gräs-h