Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 februari 1869, sida 2

Gaceta har offentliggjort ett dekret, hvilket alla arkiver, biblioteker, samlinsar af vetenskapliga, litterära och konstsöremål, hvilka under hvarjehanda rättsinspråk varit i katedralerna eller i de andliga ordnarnes våld, skola för statens räkning tagas i besittning. Dessa föremål skola betraktas som nationalegendom mamt förenas med nationalbiblioteken, arkiverna och musCcerna. Denna åtgärd har sin grund uti hvarjehanda faror, för hvilka dessa föremål varit utsatta; de dyrbaraste af dem ha ofta blifvit försålda till vrakpriser. Det var under verkställandet af den i dekretet gifna befallningen, som civilguvernören i Burgos blef mördad. Mordgerningen föröfvades i sjelfva katedralen; liket släpades genom flora gator, sedan det blifvit förskräckligt stympadt. Medlemmarne af domkapitlet befunno sig i katedralen, då brottet föröfvades, men förblefvo overksamma. Dekanton, generalvikarien och två domherrar äro häktade samt dessutom 50 personer. Dagen efter mordet, den 26 Januari, förekom med anledning deraf i Madrid en energisk demonstration mot de svarta. Man sönderslog det påfliga vapnet på nunciens palats under ropet: , Ned med nuncien; lefve trosfriheten! Nuncien, som var förberedd, hade flytt till franska ambassadbotellet. Det skall blifva intressant att i sinom tid få erfara anstiftarne till den förskräckliga våldsbragden. Angående de svårigheter, som de konstituerande cortes skola hafva att öfvorvinna, samt i afseende på den eller de personer, som framdeles provisoriskt eller definitift skola leda statens anj plägoaher ter, yttrar sig en korrespondent till ,, Times på följande sätt: Regeringens första och närmaste åtgärd är nedläggandet af sin fullmakt i folkrepresentanternas händer, med tillkännagifrande, att församlingen har att bestämma formen för den exekutiva makten. Man väntar att ett förslag då skall framställas om tillsättandet af ett triumvirat med kronans maktfullkomlighet och befogenhet att sjelf utnämna ministrar. Emellertid vet ingen ännu, huruvida Lapartero skall komma till Madrid eller ej. Om han kommer, så är det högst sannolikt att han skall blitva vald till president i cortes, samt att med Prim och Serraao utgöra triumviratet. Hans ankomst till Madrid skulle isynnerhet hos de lägre klasserna framkalla en entnsiasm, hvilken komme att ställa Prims triumftåg betydligt i skuggan. Ilan är ännu som förr föremålet för nationens beundran, och hos massan af folket har hans höga ålder icke åstadkommit den ringaste förminskning 1 anseendet. Tänkande män hysa dock en del farhågor för Esparteros upphöjande. Huru, om man gjorde folkets gamle älskling från president i folkrepresentationen och triumvir till konung? Huru skulle den man, som under gina bästa dagar icke ådagalade någon särdeles energi eller klokhet, i sin gubbålder kunna blifra en skicklig regent? För mången skulle dock den gamle mannens upphöjande vara angenämt. Republikanerna, monarkiens demokratiska vänner och många progressister skulle helsa välkommen en ,,maskerad republik eller ,ett konungarike ad interim som ofvergångsstadium till republiken, under det reaktionärerna, i hopp om för dem kommande bättre dagar, icke illa skulle tycka om en svag mellanregering. Endast Montpensiers vänner skulle motsätta sig denna vändning, och om de äfren måhända icke i cortes ega stort inflytande, så är deremot deras styrka så mycket större i armåen. Men om Espartero håller sig lugnt hemma, hvem skall då blifva president i cortes? Huru skulle triumviratet då sammansättas? Måhända af Serrane, Prim och Topete. Men dessa tillhöra alla unione liberale, och derföre är en sådan sammansättning omöjlig. Eller Serrano, Prim och Olozaga? Häremot anmärkes, att Olozaga förlorat sitt inflytande. Mest utsigt för sig bar konstellationen Serrano, Prim och Rivero. GREKLAND. Såsom var att vänta, har det under den nuvarande prekära ställningen icke saknats alarmerande underrättelser från detta land. Så yttrar den franska , Gaulois för den 26 Januari: , Vi kunna försäkra, att kabinettet i Athen sedan den 16 dennes ånyo låtit frivilliga och reguliera trupper ryeka mot thessaliska gränsen, en rörelse, som var inställd under sjelfva konferensen. Det är likaledes afgjordt, att grekiska regeringen oaflätligen sänder trupper till rikets sydvestra delar. De depecher, som inträffat i Paris från den franske ambassadören i Athen, lyda ingalunda lugnande. Emellertid har mån godt hopp i de officiella kretsarne; franska regoringen vet sig vara vuxen hvarje eventualitet. Till den franska , Patrie skrifves från Athen den 20 Januari: ,,Konung Georgs regering känner mycket vil konferensens önskningar, men befinner sig i den största förlägenhet. Handelsståndet, som blifvit ruineradt genom tillslutandet af de grekiska hamnarne, fordrar fred till hvarje pris, under det krigspartiet, som är mycket verksamt och har största delen af armåen på sin sida, icke vill höra talas om eftergifter. Man genomtågar gatorna med fanor, hvarpå står skrifvet: ,Krig!, och natten mellan den 18 och 19 d:s voro på gathörnen plakater uppslagna, hvarpå stod: , Krig eller thronafsiägelse! Under dessa omständigheter veta ministrarne icke,