Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1869, sida 2

Article Image
nedlemmarne voro bestämda för att nedlägga sina mandater, om regeringen nekade att låta deras förslag komma till förhandling. om denna hotelse blir verklighet, skall Galizien träda i samma förhällande till riksrådet i Wien, som Böhmen, nemligen: protestera mot riksförfattningens giltighet och organisera ett passist motstånd mot regeringens beslut. Hiksrådet i Wien, som — enligt författningen — skall representera c:a 11 millioner slaver, skall då nästan uteslutande komma att räkna tyska deputerade, och den mycket omtalade utjemningen mellan monarkiens särskilda beständsdelar skall då — hvad West-Österrike angår — vara lika aflägsen som den vari Schmerlings dagar. Det, som i hög grad bidragit till att göra de slaviska kronländerna — Böhmen och Galizien — obenägna för att erkänna 1867 års författning, är det sätt, hvarpå Ungern ordnat förhållandet till sina mera sjelfständiga biländer, såsom t. ex. Kroatien. Detta lilla land, som icke ens räknar en million innevånare, har vunnit så gynnsamma vilkor för sin sjelfständighet (t. ex. en kroatisk minister i Pesth, vidsträckt lagstiftningsmyndighet för landtdagen i Ägram o. s. v.), att man i Prag och Lemberg på intet sätt skall nöja sig med mindre. Den ungerska ministörens kloka liberalitet gentemot Stephans-kronans biländer uppställes ideligen som förebilder för regeringen i Wien och har på ett lätt förklarligt sätt gifvit anledning ill ryktena om, att Böhmen och Galizien önska söndra sig från den westösterrikiska gruppen för att införlifvas i de ungerska länderna, der de äro säkra på att vinna helt andra garantier för sin politiska sjelfständighet än i förbindelsen med det tyska Österrike. Alldeles ogrundade ha dessa rykten knappast varit, enär planen om en konfederation mellan Ungern och Bölnnen-Galizien med mycken ikrer varit diskuterad af den ungerska pressen. Den kloke grefve Andrassy, Ungerns ministerpresident, har väl icke — som en del tidningar påstått sig veta — öppnat hemliga förhandlingar med ledarne för den czekiska och galiziska oppositionen; men att tanken om en politisk förening på sederativ basis icke är fullkomligt främmande för honom, synes framgå af hans sednaste valtal (den 7 dennes), i hvilket han lofordade delegationerna som en sörträfflig institution, hvilken väl egnade sig till att tjena som grundval för den eventuella sammanslutningen mellan andra länder. Tidningarne i Wien tro, att Andrassy dermed menar Böhmen och Galizien. FRANKRIKE. Den kinesiska ambassaden hade den 24 dennes audiens hos kejsaren. Angående de alg förhållandena krifves från Paris: , Från 1845 till 1866 r den europeiska befolkningen i Algier ligen i medeltal tillvext med 6,267; likI beror detta minst på invandringen dit. Under år 1868 utvandrade många algierska kolonister till Brasilien, och detta trots let årets goda skörd. Regeringen hoppas nu att genom stora allmänna byggnadsföretag förmå europter att ditflytta; endast för förra året voro 50 millioner anslagna till sådane byggnader, hvaraf 2 millioner till jernvägar. Jernvägssträck3Ä ningen från ÅÄlgier till Blidal edan 1563 öppnad för trafiken och utgör början till en bana från Algier till Oran; på andra sidan härom är en bana (130 kilometer) under förra året öppnad från Oran ill Beligane. I provinsen Constantineh ärer bansträckningen från staden af samma hamn till hamnen Philippeville blifva färlig under innevarande år. Än vidare skola 23 millioner utgifvas för hamnbyggnader, markers-fori gning, vicinalvägar, mn. m. Emellertid är allt detta på långt här icke nog dör att höja landet. Enår pressen i Algier Kar munlås, och kolonien icke är representerad i samlingen, så kunna militäroch civilwuktoriteterna ungefär göra hvad de vilja. SPANIEN. Som man af ett telegram sett, har civilguvernören i Burgos blifvit lönnmördad, lå han — enligt instruktion af provi riska regeringen — var i begrepp att f fatta en förteckning öfver kathedralkyrkans arkiv. Förbrytelsen har väckt allmän inlignation. —,Frihetens frivilliga ställde sig genast till auktoriteternas disposition, och de civila myndigheterna i Burgos lemnade sina fullmakter till militärauktoriteterna. Undersökningen inför domstol är börjad, och mer än 50 personer äro häktade. ör är I oe RR RES

30 januari 1869, sida 2

Thumbnail