Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1869, sida 2

torbundet. Preussiska handelsständet lärer vara emot detta förslag, men grefve Bismarck — heter det — anser icke önskligt, att nya jernvägar öfverlemnas till privata entreprenörer eller aktiebolag. ÖSTERRIKE. I riksrådets deputeradekammare har omsider en fråga kommit under förhandling, som i lång tid hållit den allmänna meninsen uti Österrike i rörelse: Galiziens anspråk på större politisk sjelfständighet. Det ir en enskild episod af den strid, som alltsedan den dualistiska riksförsattningens införande genom lagen af den 19 December 1867 varit intörd i West-Österrikes kronländer med öfvervägande slavisk befolkning mot det tyska elementets öfvervigt il riksrådet uti Wien och den deraf följande underordnade ställning, som de slaviska länderna intaga. Under hela det föregående året hafva czekerna i Böhmen icke endast hållit sig aflägsnade från hvarje ltagande i riksrådstörhandlingar, utan ven underhållit en så stark agitation för sin nationella och politiska sjelfständighet, att regeringen omsider måste törklara en del af landet i belägringstillstånd. I Juni ånad gjordes af kejsaren och Beust ett försök att komma till enighet med czekernas politiska ledare, ett försök, som icke blott misslyckades, utan äfven ledde till furst Auerspergs utträde ur kabinettet. Sedan dess ha visserligen rykten uppdykat om rikskanslerns benägenhet att öppna nya underhandlingar med czekerna, men de facto har intet slags steg skett, som kunde bana väg för en utjemning. Prag med omkringliggande trakt hålles ännu i beägringstillstånd, och den czekiska pressen r fullkomligt undertryckt. Ungefär samtidigt med den czekiska rörelsen — och, som från några håll påstås, efter aftal med ledarne i Prag — formulerade i September månad landtdagen i Lemberg en mängd politiska anspråk, hvilka gingo ut på en sjelfständighet af samma omfång som Ungerns. Först och främst begärdes ett särskildt galiziskt hofkansli, dernäst utvidgad myndighet i lagstiftningsfrågor för landtdagen i Lemberg, inskränkning af Galiziens deltagande i riksrådet, o. s. v. Dessa anspråk voro motiverade i en adress till kejsaren, som till honom skulle öfverlemnas af en adelsdeputation, då han i slutet af September skulle inträffa i Lemberg. Till kejsarparets ankomst dit voro redan storartade förberedelser gjorda, då polackerna plötsligt mottogo underrättelse om, att det kejserliga parets resa blifvit inställd. I Wien hade ett ministerråd varit hållet, i hvilket man hade kommit till det resultat, att kejsaren icke kunde mottaga den galiziska landtdagens adress utan att antingen besvara densamma med ett fullständigt afslag, eller att gifva löften, som skulle väcka den största missbelåtenhet hos alla författningens vänner i Österrike. Kort derefter meddelade ett kejserligt dekret, att ståthållaren furst Galuschowski blifvit afskedad, af skäl att han slutit sig till det galiziska sjelfständighetspartiet. Sålunda har situationen bibehållit sig oförändrad sedan förliden höst. Den 19 d:s hafva omsider de polska medlemmarne ar riksrådet i Wien framställt en fråga till regeringen, om och när den galiziska landtdagens bekanta resolutioner skulle föreläggas riksrådet. Ilärpå svarade inrikesministern Giskra ordagrant följande: ,Regeringen beklagar, att den icke kan förelägga riksrådet till författningsenlig behandling de resolutioner, som galiziska landtdagen den 24 September antagit och i form af förslag insändt till regeringen den 30 derpå följande Oktober. Författningen ålägger regeringen ingen förpligtelse i detta afseende. Dertill kommer, att riksrådets arbetsordning endast känner sjeltständiga förslager från dess medlemmar, eller från regeringen. Om således den galiziska landtdagens resolutioner efter de polska riksrådsmedlemmarnes önskan skulle föreläggas kammaren till behandling, så måste detta ske under form af ett regeringsförslag. Regeringen har emellertid icke kunnat finna, att dessa resolutioner lämpa sig för ett förslag, som kan biträdas af regeringen. Som man ser, har ministeren således tills vidare ansett sig af formella skäl böra afvisa de galiziska medlemmarnes i riksrådet framställning. Hvad som beslutas på en landtdag, säger Giskra, kan endast då komma till behandling i riksrådet, när regeringen gör förslaget till sitt. Framtiden får utvisa, huruvida regeringen handlat rätt uti att så behandla saken. Redan innan den galiziska framställningen var gjord, hörde man rykten om, att de polska riksrådg