Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1869, sida 2

En annan rättegång å la Gotland har I pågått mot t. f. guvernören på ön Ascensssion, en brittisk sjöofficer, som inköpt ett sstrandadt fartyg, lastadt med bomull, för Å 20. Der fanns nämligen före köpet sintet bergningsmanskap utom kronans folk, och dessa hade då ej tid. Men efter köpet bergade dessa för c:a 20,000 4värde. Assuradörerna stämde guvernören. Han hemkallades att försvara sig och blef frikänd, sedan han förklarat att han bergat för assuradörernas räkning och endast fordrade ersättning för folkets arbetslön och omkostnaderna. Han gick väl miste om rofvet, men räddade sin embetsställning. Så drillas här. Ännu tala ej tidningarne om madame Rachels försvinnande. (Ni känner madame Rachel, som ,,emaljerade damer och förvandlade gummor till unga skönheter.) Men i går tillkännagaf hennes hittillsvarande advokat, att han hädanefter ej har något mera att beställa med denna sak, naturligtvis för att rentvå sig för hvad som kan komma att hända. Ibland telegrafunderrättelserna i dag såg jag till min förundran sju rader från Sverge angående riksdagens öppnande och trontalet om fred, jernvägslån och ingen skattökning. Detta var ändå något, när man annars får intet trån det väderstrecket. Deremot står utförligt Napoleons trontal. Detta har gjort godt intryck här, och tidningarne af alla färger öfverensstämma i att berömma det. Vår tid är i sanning de snabba förbindelsernas. Hvad tyckes väl: i Thorsdags undertecknades härstädes fördraget emellan England och Amerika, angående Alabamafrågan, af lord Clarendon och mr Johnson (amerikanske ministern), telegraferades samma dag till presidenten Johnson i Washington, kollationerades och verificerades fullständigt, och dagen derpå hade vi i aftontidningarne underrättelsen, att presidenten samma dag framlagt fördraget inför senaten till godkännande. Ilvad skulle man sagt om något dylikt för semtio, ja trettio år sedan? Om någon hade tänkt eller yttrat en tanke ditåt, hade han troligen blifvit inspärrad på dårhus. Men nu betraktas ingenting mer som omöjligt. Tanken på en undereller öfvervattenkommunikation mellan England och Frankrike börjar taga form. Brygga skall det blifva, modellen är redan under arbete, och endast den kostar 8,000 Ä, hvilka penningar genast tecknades. Ideen understödes lifligt af kejsar Napoleon och de högt uppsatte män härstädes, ochhvad som är bättre: alla de största ingeniörer både i England och Frankrike icke allenast finna den utförbar, utan (hvad som är qvintessensen) kapitalerna äro företaget tillförsäkrade. Huru detta verldsunderverk skall omgestalta allt kan ingen dödlig säga eller förutse. ,, Qui vivra verra, ty många år åtgå ej, innan ett sådant jätteverk med nuvarande hjelpmedel står färdigt. Man ser detta på Suezkanalen, som i år lärer blifva färdig, och engelsmännen hafva ändtligen fått ögonen öppna för denna sak. Ingen dag går utan att någon tidning har en rapport från någon resande, som besett arbetet. Alla loforda det. Nu skall till på köpet prinsen af Wales ned till Suez och beskåda hr Lesseps stora verk. Vicekungen lärer göra stora tillrustningar att värdigt emottaga detta förnäma besök. Han (vicekonungen af Egypten, ej prinsen at Wales) är en slug herre, god köpman, dugtig landtbrukare och gör allt att ekonomiskt höja sitt land. I dagarne har han låtit agenter tillkännagifva, att lustfärder under hans skydd äro anordnade från Marseille till Egypten och tillbaka, hvilka, vistelsen i Cairo inbegripen, kosta blott 120 pr person. Han bekantgör på samma gång att i Egypten numera finnas lika goda hoteller, teatrar m. m. som i Europa, samt att klimatet är mildare än i Algier. Allt för att locka främlingar dit. Att det lyckas, isynnerhet då prinsen af Wales jemte gemål äro der, är väl troligt, ty engelsmannen är mycket royalistisk. Redan nu ser man dagligen, att ,1la haute vole flocktals begifver sig utaf för att tillbringa vintern i Egypten. De resa dels pr post och dels med egna ångjakter, hvaraf numera hundratals finnas, tillhörande den rikare aristooch plutokratien. För öfrigt råder här, enligt vanligheten denna årstid, stillhet i både handel, vandel och politik, fastän allt synes som innandömet i en bikupa för det ovana ögat. Endast kommunikationsbolagen hafva tullt upp att göra vid en dagligen tilltagande trafik. Inkomsterna ökas och aktierna ga. Detta låter ju allt godt, men nog hafva de stackars embetsmånnen att göra, att sammanhälla på enkelt vis detta jerngsnät, som ej står under en myndighet,