Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1869, sida 2

rjändring af ,främlingsbillent, Detta åter uäckte en storm af förbittring i England. I Brittiska folkets sjelfkänsla upprördes i sitt djup af detta förslag; det hade varit dess r I stolthet att åt förföljda främlingar kunna supplåta en trygg fristad mot politiska maktehafxares hat, och denna fristads murar sskulle nu ramla för en hotelse från den transka frihetens menedige undertryckare! I Detta finge icke ske. Ialmerstonska katbinettet föll, och främlingsbillen stod uppvlrätt. Det var nu som de franska regementscheferna upphäsde sin stämma och i isen adress till kejsaren — en adress, som hade varit i säck, innan den kom i påse 1 — fordrade ingenting mindre än att i spetsen för sina trupper få uppsöka och gripa (zmördarne i deras nästen.. Krig emot : England blef dagens lösen. Man väntade satt snart se franska hären samlad vid Boulogne. Brittiska hären är jemförelsevis sicke manstark, och den är för öfrigt spridd söfver talrika besittningar i andra verldsdelar. Men Englands fara uppbesvor, som med ett trollspö, en ny armö af hitintills icke sedd beskaffenhet. Män och ynglingar af alla klasser ilade till vapen. Den frivilliga nationalberäpningen bildade Sig. Dess talrika bataljoner stodo färdiga att emottaga en fransk invasionshär. Men denna kom icke. Stridsropen i Frankrike tystnade vid blotta anblicken af en nation i vapen. Den tilldragelse vi här återkallat i våra läsares minne synes oss innebära lärdomar, hvilka under nuvarande tidsförhållanden icke böra alldeles förgätas. Sedan dess har verlden fått bevittna många krig, som hemsökt större eller mindre landsdelar med förhärjelse, men af hvilka vigtiga lärdomar äro att hemta. Kriget mellan nordoch sydstaterna i Amerika har till ex. lärt oss, att de nya ider, de stora uppfinningar, som nu omgestaltande inverka på alla länders försvarsanstalter till lands och sjös, uppvuxit ur en jordmån, så godt som fremmande för stående arm6er, med hvilka slentrian och förqväfvande indressering i gamla vanor äro oskiljaktigt förknippade. Detta bevittnas föröfrigt af en allmän erfarenhet. Det är civile mecanici, civilingeniörer, handtverkare o. s. v., hvilka man har att tacka för förbättrade vapen. Det var civile personer, män och gvinnor, som ordnade de amerikanska nordstatsarmöernas sanitetsväsen och sjukvård så, att de stående europeiska härarnes anordningar i samma riktning framstå som stympverk. Krigsskeppens konstruktion, befästningsviäsendet, infanterioch kavalleritaktiken — allt detta har blifvit omgestaltadt genom de i ameö rikanska kriget vunna erfarenheterna — ö erfarenheter, som aldrig skulle förvärfvats, om icke de amerikanska folkhärarne hade ; besuttit den af vanor, fördomar, dressyr I, och slentrian oförvillade blicken öfver de l uppgifter de hade att lösa. — Vi erinra G SS, då vi skrifva detta, ett kort samtal, l som egde rum just här i Göteborg mellanj m civil man och en mycket högt stående f verson. Det var någon tid efter drabbj lingen mellan ,, Merrimac och Ericsons L örsta Monitor. Den civile tog sig sriheen påpeka de goda egenskaper svenska 8 ernet skulle erbjuda i form af pansarplå( ar. Den mycket högt stående herren för8 äkrade honom, till genmäle härpå, med f 1 n h h ela vigten afsin auktoritet, att pansarsaryg äro ett oting, som de europeiska magerna aldrig skola använda. Åtskilliga andra krig, som i nyaste tid gt rum, hafva erbjudit den på en gång si irorika och sorgliga anblicken af väldiga ss! tater, som angripit helt små samhällen, a vilkas försvarstillgångar, obetydliga i sig jelfva, när de mätas rent materielt, lika varit alldeles oorganiserade. Man unde då väntat, att de förre skulle haft rycket lätt spel, att deras stora,stdenden ärar endast skulle haft en triumfmarsch C tt göra genom det fiendtliga territoriet. S len huru förhåller det sig med till ex. le en spanska härens triumfmarsch genom s en lilla republiken S:t Domingo? Dess St ig betecknas icke af segertecken, men af ni rafvar. Omkring 40,000 man väldisciplierade spanska trupper förmådde i läng9! en intet mot en till numerären svag, illa ul rganiserad, illa beväpnad befolkning, hvars Fi rnämsta styrka endast låg i det fasta eslutet att försvara sig. S:t Domingo ne röt Spaniens herravälde och är nu fritt st detta blef slutet på det kriget. Huru gick det med de stridsvana, afstil la Europa fruktade och beundrade franBo a elittruppernas segermarsch genom