Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1869, sida 2

göringsskyldighet inom landstingsområdef; att landstormen skulle under krig uhålla gevär och ammunition af staten, men vara pligtig att kläda och föda sig på egen bekostnad, hvarvid dock de fattiga skulle förses med föda och kläder på kommunens bekostnad: att landstormen, hvilken intilldess den blefve uppbådad till krig, stode under landshöfdingens högsta myndighet, skulle organiseras i bataljoner och kompanier efter sockenindelningen; att bataljonschef skulle utnämnas af konungen på förslag af landshöfdingen, kompanioch plutonchefer af landshöfdingen på förslag af kompaniet, samt afdelningschefer och korporaler af kompanichefen: att landstormen skulle hafva samma rätt till krigsbelöning för visad tapperhet samt samma rätt till pension för svår blessyr, som för armåen är eller kan varda stadgad. För beredande af ökadt antal befäl föreslås: dels anställande af officerare på half sold med tjenstgöringsskyldighet under fredstid endast vid de årliga vapenöfningarna; dels antagande af reservbefäl bland de värnepligtige, som önskade att i sådan egenskap fullgöra sin beväringsskyldighet uppfyllt vissa för ändamålet stadgade vilkor. Till förenkling af civilförvaltningen vid armöen föreslås, att regementsskrifvareoch auditörstjensterna vid hvarje regemente eller kår måtte, i mån af inträffande ledigheter, förenas till en tjenst under bemningen af auditör, och att mönsterskrifvarebefattningarne jemväl i mån af afgång måtte helt och hållet indragas. Slutligen innehåller krigsministerns ifrågararande anförande åtskilliga förslag i afseende på: befordringslugarne. organisationen, ingeniörväsendet, generalitet och generalstaben, krigshildningen, intendenturoch trossväsendet, sjukvården, löneregleringen och försvarsväsendet på Gottland, för hvilka vi nu icke hafva tid eller utrymme att redogöra, utan inskränka vi oss endast till att nämna, det krigsministern anser Halla till aflöning för befäl ech tjenstemän vid indelta armöen nu anvisade indelta lönetillgångar böra indragas till statsverket, i den mån sådant författningsenligt kan ske, emot det att i stället af riksdagen anvisas ett ersättningsanslag till så stort belopp, att detsamma, tillika med redan för aflöningen befintligt kontant anslag samt öfriga lönetillgångar, må blifva tillräckligt för tillämpning af den normalstat, som kommer att för indelta armen efter dess förändrade organisation blifva gällande.