Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1869, sida 2

Bref från Landsorten. (Från redaktionens korrespondent.) Upsala d. 21 Jan. Att så långt in på det nya året helsa Eder: ,Ett godt nytt år kommer måhända något post festum, men bättre sent än aldrig. Det s. k. nya året har sått framåt redan sina 21 solhvarf utan bråk och buller, och det akademiska lifvet har ännu inte kommit i sin rätta fart, ty innu saknas större delen af det lisgifvande elementet: studenterna. Examina hafva serligen tagit sin början, men , hvad ort sker, sker tyst, och resultaterna bli kända ännu på 14 dagar. Vi hafva nkt, om möjligt vore, att under detta året litet närmare skärskåda det akademiska lifvet, dess vexlingar och öden i an? dra fall än dem, som dagens händelser gifva vid handen. Vi sade, ,,om möjligt, ty det är en ingalunda lätt sak, och till hvilken fordras måhända större , delikatess, än som den egentligen borde kräfva. Ivar och en är ömtålig om sig sjelf, och det är klart, att alltid någon känner obehagligt att bli framdragen såsom föremål för betraktelse. Dock, det skall aldrig blifva en ,,Chronique Scandaleuse, det kunna vi tryggt försäkra. Skuggsidor, der de finnas, kunna ju förbigås; de äro försvinnande moln på det fria, akademiska lifvets blåa himmel. Det rastlösa arbetet talar för sig sjelft, det är småaktigheterna hvilka hindra detsamma, som är skuggan. Det förra är evigt, det sednare är periodiskt. — Vi skola i dag omnämna en befordringsfråga, som kan ge anledning till åtskilliga reflexioner. Som ni veta, är professor Ribbing riksdagsman i andra kammaren, och fördenskull skall en vikarie sköta hans professorat. Enligt 127 8 af universitetsstatuterna skall en adjunkt; om sådan finnes, vara förpligtigad att förordnandet emottaga, då han af laga förfall oförhindrad är. Då, bland andra, adjunkten Afzelius till Decanus insände sitt diarium, eller berättelse öfver sina föreläsningar för förra hösten, så betanns det att han, såsom adjunkt, under Oktober månad icke kunnat föreläsa af brist på åhörare. (Under September hade han tjenstledighet.) Fördenskull har professor Sahlin till fakultetens protokoll utlåtit sig öfver frågan, och då han ansåg, ,,att adjunkten Afzelius icke kunnat vid sina föreläsningar fästa den studerande ungdomens intresse, att någon vid ofvannämnde tid (Oktober) velat dem afhöra, föreslog prof. Sahlin docenten C. P. Wikner till vikarie under den tid prof. Ribbing är upptagen vid riksdagen, ,emedan Wikner, både genom enskild undervisning och genom da föreläsningar han vid flera tillfällen, såväl här som i hufvudstaden, offentligen hållit, dokumenterat sin skicklighet. På ett nästa sammanträde diskuterades frågan, och