Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1869, sida 3

las, och att således ingen åtskillnad dervid göres emellan hvad som kan anses vara af öfvergående eller af permament och normal beskaffenhet; men att Eders K. M:t, med bibehållande af sin fulla rätt till fördelning af anslagen till ministerstaten samt till expenser m. m., förbehåller sig att vid hvarje inträdande ledighet taga i öfvervägande om någon till besparing ledande förändring med den ledigblifna platsen kan vidtagas. Skulle framdeles, under mera stadgade internationella förhållanden, synas lämpligt att upprätta en normalstat för de förenade rikenas representation i utlandet, så anser jag detta böra ske, antingen på den i unvionskomitens förslag till ny föreningsakt emellan Sverge och Norge (S 29 mom. 2) onvisade väg, eller ock att srågan härom på annat sätt blir af begge rikenas nationalrepresentationer gemensamt behandlad, så att intetdera rikets rätt eller intres en dervid åsidosättas eller förbises, hvilket kan befaras blifva fallet, om Sverges riksdeg eller Norges storthing, hvar för sig, ensidigt besluter förändringar i den för de förenade rikenes gemensamma representation i utlandet bestående stat. I fold af hvad här blifvit anfördt, anser jag mig för närvarande endast böra i underdånighet föreslå, att mig måtte åläggas att uppgöra 1869 års uppgiftsstat för utrikes-departementet, så att Sverges bidrag till den gemensamma staten icke öfverstiger den summa af 457,950 rdr rmt, som af riksdagen för år 1869 blifvit beviljad; samt . att, i afseende å de ytterligere besparingar, som frramdeles kunna verkställas vid Eders Kgl. Maj:ts beskickninge-, Edeis Kgl. Maj:t ville förbehålla sig att vid inträffande ledigheter för hvarje fall derom fatta särskildt nåd. beslut; och torde statskontoret i och för utbetalning af de till tredje hufvudtiteln anslagna belopp genom nåd. bref få underrättelse om riksdagens ofvanförmälda skrifvelse, i hvad den angår regleringen af denna hufvudtitels utgifter för år 1569 Detta bifölls af K. M:t. Då frågan om regleringen af utgifterna under trödje hufvudtiteln den 5 dennes sörerar inför K. M:t, yttrade utrikes-ministern bland annat: , Beträffande de vid framläggandet af Eders Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof för år 1869 af dåvarande statsministern för utrikes ärendena äfvensom sedermera vid 1868 årg riksdag ifrågasatta indragningar och nedsättningar, har jag ansett mig kunna tillstyrka sammanslagningen af beskickningarne i Haag och Priissel, äfvensom återkallandet af Eders Maj:ts envoyå i Konstantinopel och hans ersättande med en minister-resident, men icke med en charg dlafsaires, enär diplomatiska embetsmän med denna rang numera endast undantagsvis finnas i Europa, och i Konstantinopel ännu mindre än annorstädes böra anställas, då de derstädes äro i saknad af de företrädesrättigheter som göra tillträdet till regenten och hans ministrar möjligt, och som väsendtligen underlätta utöfvandet af en diplomatisk agents embetsåligganden. Deremot kan jag ingalunda tillstyrka den ifrågasatta ssmmanslagningeu af beskickningarne i Madrid och Lissabon. Den kännedom jag varit i tillfälle inhemta om förvaltningen i Spanien och om sättet att der bevaka främmande undersåters intressen gör mig fullt förvissad derom, att de förenade rikenas intressen i detta land, såvida de skola kunna påräkna nödvändigt skydd, erfordra en i Madrid fast anställd diplomatisk agent, som vistas der hela året, med undantag endast af den del utaf den varma årstiden, då de offentliga göromålen i allmänhet hvila och alla diplomatiska; agenter pläga få åtnjuta den tjenstledighet, som ij. ett sådant klimat som Spaniens, isynnerhet för nordbon, är till helsans och krafternas äterställande oundgängligen nödvändigt. Denna min öfvertygelse har ytterligare stadgats genom händelser, som in1 träffat i Spanien sedan Eders Maj:ts ofvannämnda nåd. proposition till riksdagen afgafs och hvilka utvisat nyttan och nödvändigheten för de förenade rikena af att i Madrid hafva en endast der anställd diplomatisk agent. Det är att antaga, att den sednaste tidens tilldragelser i Spanien skola göra en sådan ännu nödvändigare, då grundade anlednin-J. gar finnas till den förhoppning, att den nya spanska regeringen kommer att i tulloch ekonomisk lagstiftning följa principer, som måste leda till en ytterligare utvidgning af de förenade rikenas handelsoch sjöfarts-förbindelser med detta rika land, och af hvilka principers tillämpning det är angeläget att genom en der närvarande vaksam diplomatisk agent söka så snart som möjligt draga den största fördel. Våra intressen i Portugal fordra otvifvelaktigt en i Lissabon anställd aflönad generalkonsul; men först vid den n. v. generalkonsulns afgång anser jag det böra tagas i öfvervägande, huruvida hans efterträdare bör förses med diplomatisk karakter, och om det nu till beskickningen i Lissabon från ministerstaten utgående anslaget af 1,000 rdr Hamb. b:ko bör fortfarande bibehållas. Hvad sådana af 1868 års riksdag förordade nedsättningar beträffar, som först i framtiden i mån af platsers ledigblifvande skulle kunna verkställas, kan jag icke tillstyrka Eders Maj:t att derom på förhand meddela några bestämmelser, utan ber att i fråga härom få åberopa hvad jag uti ofvannämnda protokoll yttrat. De under anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommande poster har jag underkastat den sorgfälligaste pröfning. Jag har dervid trott mig finna att flera af dem kunna utan skada för tjensten något nedsättas, och får i und. föreslå, att denna utgiftstitel, hvarifrån till ministerstaten blifvit öfverflyttade nu utgående exhectancelöner, 1,600 rdr Hamb. b:ko, måtte för äår! 1870 beräknas till endast 75,000 rdr imt. ig Ofvananförda nedsättningar äro de enda jag för I närvarande anser möjligt att utan skada för de å renade rikenas diplomatiska angelägenheter verk-b ställa. ib Med iakttagande af dessa nedsättningar har K. P M:t nu begärt 440,000 rdr för år 1870, d. v. I 17,950 rdr mindre än 1869 och 39,200 rdr mindre än r 1868 och föregående åren. il : in it ; d f ö f J 1 f tf 1 f 1 i 1 I IIandelsoch sjöfartssonden. En fråga, som jemväl vid sednaste riksdag ) ådrog sig ganska mycken uppmärksamhet, var det då inom Andra kammaren väckta förslaget om indragning af den s. k. handelsoch sjöfartsfonden. Förslaget föll emellertid till följd af justitie-statsministerns befogade anmärkning, att genom en 3 dylik åtgärd regeringen skulle urståndsättas att fullgöra de förbindelser, svenska staten åtagit sig, ! ex. i afseende på Öresundsoch Scheldstullar0 nes aflösning m. m. 8 Af statsregleringspropositionen finner man nu, AA — d iP b a si h la