Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1869, sida 2

urudan utgången blir genom Förenta Staernas representation. Hertigen af Southerland har afrest till Klexandria för att der afvakta prinsens och prinsessans af Wales ankomst dit. Ian skall nemligen åtfölja dem på deras -esa genom Fgypten. SPANIEN. Ilvad de två markisinnorna Portugaloste och Santiago de Zugasti förelagt ministerpresidenten var icke så mycket en petition, som en förebråelse till regeringen för de itgärder, som efter Isabellas störtande skett för grundläggandet af religionsfrihet. Man kan gerna säga, att de värda damernas klagovisor äro en suck vid tanken på det förflutna, i deras tankar lyckligt i äminnelse! Vi inskränka oss till att af den nämnda klagolåten anföra ett par ställen, hvilka — äfven sedan de blifvit ryckta ur sitt sammanhang — icke kunna misstydas. Det heter der: ,,I Spanien finnes iugen, som tror på falska gudar; alla tillbedja den sanne guden — alla äro katholiker. Folkets vilja tillbakavisar derföre hvarje gudlös lära, hvarje falsk sekt. Om Ni, om den provisoriska regeringen rubbar den katholska enheten och inrymmer frihet åt falska bekännelser, så förgripen Eder på folkviljan, hvilken I sjelfva skrifvit på Er fana. De ,faiska gudarne kunna naturligtvis endast vara protestanternas och judarnes, ,gudar; ty utom dessa finnas inga andra otrogna, måhända med undantag af några få marokkaner. De 15,000 spaniorskorna, som uppstämt denna olåten ha naturligtvis icke det allraringaste tagit i betraktande, hvad det skulle i vår tid verka på de internationelia förhållandena, om alla icke-katholiker utvisades ur landet? Men hvad skall man säga i Rom derom, att de värda damerna uttryckligen påstå, att ,man endast Spanion dyrkar den sanne guden? Men — befängdt nog — heter det straxt derefter: ,Fienderna till vår lära sönderslita våra öron med det ropet, att på ruinerna Af den nedrifna kyrkan skola altaren upprättas för den falska kyrkan. På gator och torg gripa kring sig gudlöshet, gudsförsmädelse och tvifvel. I tidningar och brochyrer skymsas den heligaste religion, som Återgifvit menskorna sin förlorade värdighet. På slutet framställes en rörande bild, huru premierministerns söner stå vid sin faders graf och välsigna honom som beskyddare af den katholska enheten — naturligtvis under den förutsättningen, att han bifaller de 15,000 damernas bigotta begäran. Det allra vedervärdigaste är, att dessa damer anropa Serranos galanteri; ,det skulle ju vara en skam för en riddares svärd, om det icke skyddade dessa damer, hvilkas ömmaste föremål blifvit angripna! Försvaret för religionen göres härigenom till en galanterifråga. Anföraren för den upproriska milisen i Cadix var en ung man vid namn Salvochea, hvilken öfvertog denna post, sedan hans förman, Junco, vid första sammandrabbningen med de reguliera trupperna blifvit tagen till fånga. Jemte andra olyckskamrater har nu Salvochea blifvit ställd för rätta. Förloppet vid det första förhöret var följande: Ert namn? Firmin Salvochea. Ålder? 31 år. Religion? Att göra allt godt, som jag förmår. Jag måste uppmana Er att aflägga ed, att Ni talar sanning! Jag talar alltid sanning. Godt, men Ni måste svärja! Jag svärjer alldrig. Så frågar jag då på Eder heder: Känner Ni de anförare, som deltagit i upproret? Ja, jag känner dem alla; de äro mina personliga vänner. Nämn mig dem vid namn! Alldrig, ingen mensklig makt kan tvinga mig att säga, hvad jag icke vill säga. Vet Ni den, som kommenderade de upproriska? Jag bade äran, att alla mina vänner, försvararne af folkets förtrampade rättigheter, följde mig; men jag bar ingalunda kommenderat dem. Hvem har befallt att skjuta på artilleristerna? Jag vet icke. Hvem har organiserat motståndet? Jag. Hvem har låtit bygga barrikaderna? Jag. Hvem har byggt dem? Alla, unga och gamla, qvinnor och barn. Hvem har försatt straffångarne i frihet? Ingen, de undkommo genom sig sjeltva, och då de fingos fast, lät jag innesluta dem i rådhuset, der jag lät dem förfärdiga patroner, m. m. Hvem har fört kanoner till rådhuset? Mina kamrater och jag. Tvilka voro Edra kamrater? Jag upprepar ånyo: fordra icke, att jag nämner deras namn; sök icke att förleda mig genom sluga frågor, Dagens post. ÖSTERRIKE. Mellan de politiska partierna i Ungern föres för närvarande en häftig strid med anledning af de förestående valen till deputeradekammaren. Deak har blifvit uppmanad af den centrala valkomitcen att ånyo uppträda som kandidat, och han har samtyckt härtill, trots sin höga ålder och svaga helsa. Man tror, att Deaks anhängare skola vinna en afgörande seger de ungerska, tyska, slaviska och kroatiska distrikten, hvaremot den rumäniska och slavoniska befolkningen antages skola rösta med oppositionen.