Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1869, sida 1

— med sara att sjelf trässas af skottet — öfver mannen, för att afväpna och sasttaga honom. Huru Scguiers beteende bedömes i Paris, framgår af en artikel i .Temps, der det heter: ,Scguiers skrisvelse skall i Frankrike vicka det lisligaste erkännande. Oafsedt de känslor af sympathi och högaktning, som densamma öfverallt skall finna, framgår äfven tydligt och klart af denna skrifvelse den godtycklighet, under hvilken vi lefva, och som kan sammanfattas i orden: Polisen står högre än allt annat, högre än lagarne och domstolarne. De mångfaldiga saker, som dragas inför polisdomstolarne i Paris, försatte redan dem i förskräckelse, som akta rätten, då de sågo, att statens auktoriteter hade sådane hemliga agenter, som på alla språk bruka brännmärkas på det mest energiska sätt. Men publiken visste ännu icke — ehuru man misstänkte det — att dessa agenter till och med i domstolarnes sessionsrum iakttogo domrarnes hållning och yttranden, samt att dessa äro justitians domare. Öfvervakandet genom hemlig polis har sträckt sig ändaj till rätternas rum; polisen, som borde vara rättvisans tjenarinna, är de facto dess herrskarinna. Det är den kejserliga polisen, som har i sina händer de franska domrarnes öde, befordran och onåd. Men händelsen med Scguier är destovärre icke något enstaka fall. Äfven en annan kejserlig prokurator, Turquet, som var anställd i Vervins, har af samma skäl som Stguier tagit afsked och låtit inskrifva sig som advokat i Paris. Mousteir har redan den 5 dennes mottagit dödssakramenten, och man har uppgifvit allt hopp om hans tillfrisknande. ENGLAND. Från London skrifves till ,, Köln. Zeit.: Så snart parlamentet sammanträdt, skall den svåra fråga, som vållat torypartiets fall, och hvars lösning väntas af den nuvarande ministeren, genast blifva bringad å bane och från alla sidor diskuterad. Den nyss utnämnde attorneygeneral för Irland, Sullivan, som den 4 dennes på grund af sitt inträde i ett högre regeringsembete måst underkasta sig omval i Mallow, har i sitt valtal förklarat, att premierministern Gladstone ärligt skall infria de löften, han gifvit Irland. Det bästa beviset derpå skulle irländarne finna i de förslager, som han i nästa månad ämnade inlemna angående de tre hufvudpunkterna i den irländska frågan: afskaftandet af den anglikanska statskyrkan, reformerna i agrarförhållandena samt förbättringen af landets bildningsanstalter. Det kan således väntas en ny irländsk debatt, i hvilken emellertid denna gång Gladstone, Bright och Lowe icke skola uppträda som regeringens motståndare, utan som dess försvarare. Redan häruti synes en säker borgen förefinnas för, att parlamentets arbeten denna gång skola leda till positivt gagn för Irland. — Denna korrespondens är — som man ser — skrifven från whiggisk partiståndpunkt. I andra tidningar påstås, att Gladstone, sedan han väl kommit i besittning af makten, blifvit ,, märkvärdigt konservativ, samt att han icke längre hyser så vidtgående reformplaner och så stor ifver för irlindarnes väl som förut. I ett telegram från London till ,Indep. belge heter det: ,,Det synes, som om Gladstone stött på svårigheter med afseende på statskyrkans ställning i Irland. Enär parlamentet icke för närvarande är samladt, menas härmed utan tvifvel svårigheter från sjelfva det liberala partiets sida, som just i denna fråga är långt ifrån så enigt, som man enligt åtskilliga tidningars yttranden skulle kunna tro. Att Gladstone vid parlamentets öppnande (den 16 Februari) genast skall förelägga förslag till vidtomfattande förändringar i de irländska förhållandena, är mycket sannolikt; men en annan fråga är, huruvida icke whigpartiet under den derigenom framkallade debatten skall kunna bibehålla den sammanhållning, som förskaffade detta parti segren vid valen i November. Öland Gladstones särskilda reformer, som sägas vara nära förestående, omtalas äfven nedsättandet af statsutgifterna med 3 millioner pund st. Det GAL ——— Ao memmnamännaän