Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1869, sida 1

etCKAAM. ToTSAInnng under hand kan ske ni som helst. Lysekil den 5 December 1968. (19927.) Benj. G. Mollen. — — F ån Berlin. (Korrespondens till H.-T:n.) Berlin den 6 Januari 1869. n. De tyska sträfvandena att bringa Ty and, såsom man siger, ,under en hatt bruka i utlander bli betraktade blott frå en enda synpunkt. Man tror, att fråga hsendast är om sammanfattandet af de 8 samsälda tyska försvarskraften och möjli gen in om upprättandet af en parla Imentarisk talaretribun för alla talträngd: tyskar. Detta ir ej riktigt. Det strida mot tyskarnes karakter att ständigt nödgas framgå tryckta af hjelm och pansa i samt alltid på nytt visa sina grannar de skarpa tänderna; dessutom veta vi ganska väl, hvad de 500,000 man, hvilka vii Tyskland hålla på benen, kosta oss i finansiellt och nationalekonomiskt afseende. Och hvad det enade Ty tora parlamentariska apparat betr så finnes det förstandiga liberala tillräckligt, hvilka frukta densamma likasom de stående armåcrna såsom ett nödvändigt o Nej behotvet att skapa ett helt Å) i framträdt och framträder på helt andra sidor. Det är bedröfligt att se, hur långt d småstater i lagstiftning och sstatsinstitutioner blifvit tillbaka efter den moderna tidens anspråkslösaste fordringar. Jag vill ej tala om Mec burg, detta feodalherraväldets förlofrsade land. Der finnas endast ytterligheterna af förhå landen, sådana de åöfverhufvudtaget voro egna för det tyska småstatsväsendet, intilldess 1866 års stormvind inblåste en frisk, renande luft ända i våra Åugiasstallars mörkaste soch mest stinkande vrår. I dessa små ,rofstater, såsom de hos oss på spe kallas, regerade man sällan efter statsprinciper, utan efter duodessuveränernas af Napoleon I:s nåde dagliga nycker. Några af ifrågavarande stater hade och ha den lyckan att ega välvilliga och förständiga furstar, hvilka måhända deras familjetraditioner föreskrifva en deras folk lyckligsgörande hållning: men i andra var det hvarje morgon af stor vigt, huruvida fursten sofvit godt eller dåligt, haft lycklig eller olycklig stolgång och fördenskull hade anlag för nåd eller onåd. En här af embetsmän, hvilkas antal och titlar ej stodo i något förhållande till deras göromåls qvantitet och qvalitet, förmedlade beredvilligt det ofvanifrån kommande regnet eller solskenet, askvädret eller stjernskotten. Den politiska stormen år 1866 var i sjelfva verke tan intet annat än en storartad desinfektion af det tyska smäåstatsväsendet. Det är i humanitetens intresse att önska, att åtgärden må blifva upprepad. På ett i allmänhet föga uppmärksammadt, men likväl högst vigtigt föremål vill Jag visa, hvilken möda preussiska regeringen haft att i de annekterade länderna höja de ömkliga institutionerna, att undanröja föråldrade inrättningar och att uppritta ett modernt statslif. Detta föremål är straffrättsvården. Då preuss regeringen såg sig om-. kring i de förvärfvade länderna, fann den!; sig gentemot ett brokigt virrvarr af lagar. som berrskade der. Strafklagarne isynnerhet voro högst mångfaldiga. I Nassan!! var dödsstraffet afskasladt och öfverlmsvudtaget en mild strafflag införd. I Ilannover deremot straffade man med drakos nisk stränghet. För att blott anföra ett G exempel, så belades här det utomäktenskapliga könsumgänget med straff å begge de delaktige. itall förargelse derigenom j uppstått. In qvinna, som för tredje gan-. gen födt oäkta barn, blef, om hon redan två gånger undergått något slags straff, l. dömd till korrektionsh I IIolstein. som i lagstiftningen rhufvudtaget på i ett förvånande illbaka, sunnos. ännu straffbestii wilka öfverallt ; annorstädes redan f esedan blifvit, såsom föraldrade kastade öfver bord. 1 Ännu brokigare och mär kvärdigare såg , det ut i sjelsva straflanstalterna. De proportionsvis bästa sådana hadle: Hannover. Men att brottslingar af on visssf kategori likt galörslafsar smiddes i jern och förvarades i en ,kedjestraffanstalt, strider likväl mycket starkt mot de moderna straflprinciperna. Den fria staden Irankfurt hade alls inga straffanstalter, waraf dock ingalunda den slutföljd må dragas, att i Frankfurt ingen syndar eller msias för sina synder: de dömda Frankurtarne afkördes till storhertigdömet Ilessens straslanstalter, för att der, på grund af ett mellan de båda,staternautadt fördrag, undergå sitt straff. Härvid vill jag onmämna, att republiken Frankfurts nat, i afsigt att upprätta ett eget strafngelse, låtit uppgöra en byggnadsplan närtill, hvilken af alla sakkunniga Pplif-vit erkänd såsom det bista, som hittills ästadkommits i detta svåra ämne. — ett mycket vanvårdadt skick befunno sig straftanstalterna i Nassau. De vigtigaste förbättringsmedlen voro der okända; man hade inga skolor för de straffångar, hvilka ännu kunde emottaga och voro i i behof af undervisning, ingen serskild anAlt 12— OS O —— — — AR — — AA