Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1869, sida 3

KTYMmPTA IOTCLm4AI ar 10T dell DIOLTL Ctt ogonkasts ansträngning, på samma gång som turistens blick, ehuru väpnad med tuben, förgäfves letar derefter. Intet yttre, om än aldrig så vanligt och obetydligt, undgår deras uppmärksamhet eller tappas ur deras minne. Mister du en knif, en knapp eller hvad annat som helst, skall din lappske följeslagare antingen genast märka förlusten eller, derom tillsagd, skaffa det förlorade åter, hade han ock att gå flera mil tillbaka i den stiglösa ödemarken. Ja, vi hafva hört de osannolikaste berättelser om detta folks utomordentliga förmåga af sinnligt förnimmande. Äfven föreställningsförmågan är ganska stor och mägtig af mycken utveckling. Lapparnes sägner och sånger vittna om rik inbillningskraft. Vi tro dock ej, att de kunna stiga särdeles högt inom tänkandets krets; men så hysa de ej eller den Ilegelska åsigten att vara är tänka, utan den vida förnuftigare att vara är förnimma och förnimmas, helst i yttre måtto. Lägger man härtill ett barnafromt väsen, redbarhet och trohet, så har man bilden af ett i sanning älskligt folk, som ej borde få dö bort. Men flytta alprosen in i ett orangeri, och hon skall snart mista fägring och färg! Så äfven med detta folk, som förr eller senare måste gå under med civilisationens framträngande. Ett må man dock se till: Att denna undergång ej framkallas och påskyndas genom orättvisor, utan snarara fördröjes så länge som möjligt genom eftergifter från de starkares sida. Måtte ej nybyggareintresset ensamt få hviska i lagstiftarens öra och vinna medhåll i hans hjerta! Eljest kommer en stor syndaskuld att vältras på svenska folket. — Oscarshamn. Dödsfall. I ,,Barometern för den 30 December läses: rektorn vid lägre elementarläroverket i Oscarshamn, fil. d:r C. A. Dahlström har vid 45 års ålder efter en längre sjukdom genom döden blifvit bortryckt från maka, anhöriga, talrika vänner och en vidsträckt verksamketskrets. Den aflidne tillhörde dels såsom lärare vid härvarande högre elementarläroverk, dels såsom seminariiföreståndare under flera år detta samhälle, hvarest han genom sin vänfasta karakter och öfriga personliga egenskaper förvärfvade sig många vänner, hvilka med smärta erfara hans för tidiga bortgång. År 1859 blef han utnämnd till rektor vid Oscarshamns nybildade, då tvåklassiga elementarläroverk och har ifrån år 1861 varit inspektör öfver stiftets folkskolor. Rektor Dahlströms stora energi och lifliga deltagande för allmänna angelägenheter i förening med ett skarpt, genomträngande förstånd och en utmärkt stilistisk förmåga gjorde honom snart till en af de mest framstående kommunalmännen uti det lifskraftiga, framåtsträfvande Oscarshamn, hvars intressen uti honom hade en lika outtröttlig som talentfull förfäktare. Att hans förtjenster om detta samhälle också till sitt fulla värde uppskattades, derom vittna de många pro ligt förtroende, hvarmed han hedrades. var han en tid ordförande för stadsfullmäktige, valdes upprepade gånger till landstingsman och blef slutligen af valkretsen Westervik-Oscarshamn utsedd till ledamot i Andra kammaren. Hans brutna helsa och en alltmera tilltagande sjuklighet förmådde honom dock att kort före sin död afsäga sig sistnämnda uppdrag. — Sköfde. Forsviks aktiebolag. Delegarne i detta bolag hade sistlidne Tisdag sammanträde å rådhuset i Sköfde. Till styrelseledamöter valdes hrr landssekreteraren A. M. Bolinder, brukspatron C. W. Palmer på Forsvik och bruksdisponenten E. 0. Palm på Lagerfors; till deras suppleanter utsågos statsrådet, landshöfdingen m. m. C. J. Malmsten och ryttmästaren L. Bergendahl. — Till revisorer valdes hrr häradshöfding C. Hasselroth och hofsekreteraren H. Lindencrona; deras suppleanter blefvo hrr kaptenen M. A. v. Schantz och länsbokhållaren C. G. Cederlöf. Aktiebolaget öfvertog den 1 dennes den inköpta egendomen. Eldsvåda. Under natten till den 4 December nedbrann manhus med all i detsamma förvarad lösegendom 4 Gustaf Gustafssons i Gräshult Kappelsgården hemmansdel. Inneboende personer måste, för att rädda sig från lågorna, i bara linnet begifva sig ut genom fönstren. Ugendomen lärer vara försäkrad i länets brandstodsbolag. IIuru elden kommit lös har ännu icke med bestämdhet kunnat utrönas. Egarne till den afbrända egendomen voro för tillfället borta. — Vstad. Trafikinkomsten å Ystad-Eslöss jernväg uppgår för sistlidne November månad till 19,209 rdr 49 öre emot 20,960: 53 under samma månad år 1867. — Karlstad. Entreprenadanktion. Vid i Tisdags inför drätselkammaren i Karlstad hållen auktion å uppförandet af en hotellbyggnad för stadens räkning, afgåfvos följande anbud: byggmästaren L. Johansson i Karlstad 110,000: byggmästaren W. Lidbom i Karlstad 106,000; byggmästaren Fr. Winblad från Örebro 129,000; byggmästaren P. J. Rapp från Göteborg 123,000; byggmästaren P. J. Hellström från Stockholm 113;500. För tillfället åtminstone antegs intet af de således gjorda anbuden. — Köping. Egendomshkandel. Sörstafors tegelbruk och benstamp, belägna vid Kolbäcks å och tillförene tillhöriga O. Westblad i Örebro, lära vara inköpta af direktör T. Munktell i Eskilstuna, hvilken ämnar använda den der befintliga, ansenliga vattenkraften för fa briksanläggningar i stor skala till beredande af pappersmassa m. m. — Alingsås. Folkmängden i Alingsås stad utgjorde vid sistlidet års slut 1,877 och hela pastoratets, som hade blifvit tillökt med 20 personer, utgjorde 7,322. — Upsala, Folkmängden inom Upsala domkyrkooch Helga Trefaldighetsförsamlingar har under sistl. år ökats med 180 personer och utgjorde vid årets slut 12,358. Utnämnde. Kanslern har under den 24 Dec. utnämnt och förordnat till docenter vid universitet: fil. doktorn A. Alexanderson i grekiska språket och litteraturen, fil. kandidaten H. Edfeldt i praktisk filosofi samt med. licentiaten I. J. R. Saln i oftalmologi. Stipendiater. Till innehafvare af docentstipendier hafva den 30 sistl. December blifvit utnämnde docenterne C. J. II. Engstrand och M. Johansson samt af Vilänska stipendiet docenten J. W. Arnberg. kopings-orten. psatsen härom har gifvit en annan insändare anledning att taga till ordet och yttra: Då en i ,, Falköpings Tidn. införd artikel om stenkolsanledningar i Falköpingstrakten möjligen skulle kunna föranleda en eller annan att nedlägga kostnader på uppsökande af stenkol, anser sig insändaren böra påpeka ändamäåälslösheten af sådana företag. Insändaren har ej sjelf tagit det omtalade stället i betraktande, men såväl at läget som af beskrifningen på det anträffade lagret kan slutas, att den skiffer, i hvilken stenkolet låg, tillhör det i Vestergötland vidt utbredda alunskifferlagret. I detta har man äfven förut ofta funnit små inlagringar af stenkol eller anthracit, men alltför obetydliga att med någon fördel kunna brytas. Att så äfven är fallet på det nämnda stället i Sköttning, är otvifvelaktigt dels på gund af det kända förhållande, att alunskifferlagret på alla ställen i det hela har en och samma sammansättning, dels på grund af denna skiflers höga ålder. IIVarken i Europa eller Amerika finnas några brytvärda stenkolsflötser förr än i aflagringar från en lingt sednare tid. . Enligt artikelförfattarens uppgift har en person, som arbetat i Pennsylvaniens stenkolsgrufvor, försäkrat, att här mellan bergen ovilkorligen måste — Falköping. Stenkolsanledningarne i Falp