Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1868, sida 2

sta. Grekland, som under en mängd år blifvit förtärdt af sina stormaktsdrömmar, och som i sinancielt afseende är djupt skakadt — en catalinarisk tillvaro bland staterna — förmenar, att det icke längre har något att förlora, och vill i förtröstan på de öfriga makternas tålamod och Rysslands beskydd kasta sig öfver Turkiet i den öfvertygelsen, att en allmän sammandrabbning icke kan förvärra, utan blott förbättra dess ställning. Märkligt nog tillskrifver man på några håll lord Stanley en del af skulden till brytningen. ,,Storbritanniens tvetydigå hållning har — så heter det i en tysk tidning — säkerligen mycket bidragit till Greklands halsstarrighet. Lord Stanleys offentliga yttranden, i hvilka Turkiet på ett skamligt sätt skildrades, som om dess upplösning stod för dörren, lära just hafva bestämt sultanen för att visa verlden, det osmanernas makt dock icke är så helt och hållet bruten, som man synes tro. : Dagens post. ITALIEN. De påfliga regeringsmyndigheterna ha d. 14 dennes ånyo dömt tvenne deltagare i attentatet i September 1867 (sprängningen af Zuavkasernen), Aljani och Lurzi, till döden. De öfrige skyldiga, c:a 20 till antalet, äro dömda till längre och kortare fängelsestraff. Vid underrättelsen om dessa nya domar hölls den 15 i Florens ett stort folkmöte på Piazza dindenpendencia, vid hvilken det beslutades en deputation för regeringers uppmanande att intervenera till förmån för de till döden dömda. Reggeringen har beslutat, ext den store kompositören Rossinis dödli ga lemningar skola från Paris töras till Florens och högtidligen bisättas i det italienska pantheon, kyrkan Santa Croce, vid sidan af Michel Angelo och Dante. FRANKRIKE. Lavalettes utnämning till utrikesminister har — som man kunde vänta — gifvit anledning till en mängd gissningar med afseende på den Politiska betydelsen af ministerförändringen. I allmänhet uppfattas denna personalförändring som gynnsam för freden; Den preussiska ,Nordd. allg. Zeit. inskränker sig till att påminna om Lavalettes förra verksamhet tillsammans med statsminist.rn Rouher (1865 —1867) och aftrycker hela det cirkulär från honom, hvaraf vi meddelat utdrag. ,,Indep. belge antyder, att det är de orientaliska förvecklingarne, som föranledt ministörförändringen, samt att Frankrike nu möjligen skall slå in en annan politik gentemot Porten. Lavalette känner af egen erfarenhet förhållandena i Turkiet, enär han tvenne gånger varit fransk ambassadör i Konstantinopel, från Jan. 1851 till Febr. 1853, och från Maj till Augusti 1861. Moustier var under den första tiden af sin verksamhet som minister gynnsamt stämd för Grekland och Kandias annexion, men öfvergick sedan till den engelska ståndpunkten. Från Berlin påstås, att franska regeringen åtagit sig att efter afbrytandet utaf den diplomatiska förbindelsen emellan hofven i Athen och Konstantinopel skydda de grekiska undersåterna i Turkiet. SPANIEN. Enligt en korrespondens från Madrid till den franska ,,Mem. dipl. har det varit marinministern, amiral Topete, som vid oroligheternas utbrott i Cadix pr telegraf lärer uppmanat hertigen af Montpensier att begagna ögonblicket för att erbjuda regeringen sin hjelp och åter framträda på skådeplatsen. Det var Topete, som förde den hertigliga familjen ombord på krigsskeppet Madrid till Portugal och lärer vara personlig vän till hertigen. Montpensier efterkom hans uppmaning och hade redan till sjös lemnat Lissabon, då underrättelsen om undertryckandet af uppret i Cadix inträffade. Provisoriska regeringen beslutade att låta ett krigsskepp skyndsamt afgå till Cadix för att möta hertigen och förmå honom att återvända.