Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1868, sida 2

fattning innan den timma slog, då han mest skulle behöfva den. Emellertid skyndade Ralph från fängelset med en brådska, som föranledde den gamle portvakten att förundrad blicka efter honom och mumla: ,, Man kunde tro att han vore en rymmare och rädd för att bli knipen igen. Då Ralph skyndade bort åt motsatt håll, rullade en cab hastigt förbi honom. Han såg en skymt af de åkande, och åsynen af deras ansigten föranledde honom att stanna ett ögonblick och orolig se på sitt ur. Det fattades ännu något till den timma, som var utsatt för Bertrams dom. Mr Alfred Levingstones otålighet hade fört honom till mr Ricarbos hus, och han hade inbjudit denne herre att följa sig till domstolen, ehuru det ännu var för tidigt. Ralph anade detta ganska riktigt, då han stannåde och med blicken följde de båda käranderna, som skyndade till dramats skådeplats. Desto bättre! hviskade han, hvarefter han vinkade åt en droska och bortfördes med ännu större skyndsamhet. X. — Anklagade, inför denna domstol, hvad har ni att säga; — skyldig eller icke skyldig? — Icke skyldig, mylord. Rösten var så sast och klar att den hördes öfver hela domsalen, och månget ansigte uttryckande öfverraskning vändes mot den anklagade. De, som hade bevistat de föregående förhören, trodde knappt att det kunde vara samma röst, till hvilken de förr hade lyssnat med en sådan