Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1868, sida 2

skjutsas fram och tillbaka mellan dessa platser till dess målet slutligen asdömes efter långt dröjsmål och med stor penninguppoffring. Det är lättare att finna och utspåra uppkomsten af detta onda, än att uttänka ett praktiskt medel att förekomma det. Mr Gray menar att hufvudsaken är det lättsinniga sätt, hvarpå höga assuranser beviljas, och anser att det är af värde att närmare taga reda på huru den i Danmark existerande lagen, som limiterar assuransen till 34:delar af den assurerade egendomens värde, verkar derstädes samt skulle kunna införas äfven i England. Vi äro dock mycket emot en dylik bestämmelse, emedan många odisputabla motskäl finnas vid limiteringen af assuranser, ty alla tvång och band på handeln äro oriktiga i princip och finnas alltid vara skadliga i praktiken. Deremot kan man ej hafva något emot de andra medel, som hrr Gray och Sceales öfverensstämmande föreslå. De äro: 51:o. Tillsättandet af en aflönad agent för assuradörerna, fri från och oberoende af partiernas intresse. 2:0. Täta besök af en särskild öfrvervakande agent för assuradörernas räkning. 3:0. Förändring af handhafvandet utaf sjömål vid domstolarne i Visby och Stockholm. 4:o. Att en kanonbåt stationeras vid Gotland samt att landshöfdinge-embetet verksamt medverkar. 5:o. Tillsättandet af en brittisk vice konsul i Visby. Det är intet tvifvel underkastadt, att ej mr Grays besök på Gotland var väl afpassadt och sannolikt blir uppmärksammadt med mycket tillfredsställande och framstående resultater. De ofvannämnda förslagen äro samtligen utförbara och böra blifva kraftiga att bota, såsom man har för afsigt, det onda. Man har fått löfte om svenska regeringens medverkan, och å vår sida fordras nu blott tillsättandet af en konsulartjensteman på Gotland. Det öfriga måste göras af assuradörerna sjelfve, som nog böra kunna erhålla en passande agent att iakttaga deras intresse. Närvaron af en ångkanonbåt skall mera än andra föreslagna medel medverka att skingra denna liga af plundrare, som så länge bedragit och lagt sig till brittiska fartyg och varor. Man skulle tycka att det ej vore en svårighet för assuradörerna att tillsätta egna agenter i Sverge, hvilka hade uteslutande rätt att taga hand om strandningar och haverier, som förekomma vid Gotland och på östra kusten, och hvilka skulle vara förpligtade att vid påfordran förete deras fullmakter. Engelske konsulns skyldigbet blir då att se till, att dessa personer och inga andra användas, samt att understödja dem på allt sätt att kunna uppfylla dess uppdrag. Man har nu reda på det onda, och märkvärdigt vore det då om man ej på ett energiskt och med resultat förenadt sätt skulle kunna bota eller förekomma det. om mL