Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 2

omisskänneliga tecken till hans oskuld. Tillåt mig fråga, kände ni honom före denna tidpunkt, och har ni sett honom efter anklagelsen emot honom? — Jag? — nej, sir, sade mr Levingstone. — Jag ville inte för allt i verlden se honom mera än som behöfs. Om jag sett honom förut, kan jag inte säga. Ni vet att jag sällan har varit i England, mr Humphrey. Jag kände ej det minsta om affärerna; min stackars bror skötte alltsammans. Och tänka sig att han bortrycktes på detta ohyggliga sätt! Jag vet knappt hur jag skall reda mig utan min stackars bror! Och jag måste stanna qvar i England ännu ett par månader! Han har blifvit nedsänkt i en förtidig graf, och jag qvarhålles i ett land, der jag vantrifs, allt genom denne skurks brott! Sir, man kan bli galen, då man tänker på allt detta! Sedan mr Levingstone sålunda lyckats försätta sig i ett tillstånd af hejdlös förbittring, rusade han omkring i rummet, harmsen, upphetsad och otålig, och ehuru ohyggligt brottet än var, hvilket han beklagade, så var det likväl omisskänneligt, att hans eget tvungna afstående från hans vanliga, så högt skattade ströftåg på kontinenten, förorsakade mer än hälften af den sorg, han trodde sig känna öfver broderns död och hans ifriga åtrå efter en hastig hämd på mördaren. Ej heller var det skoningslöst å Ralphs sida att tro, att om ej mr Levingstones död hade nödgat hans broder att återkomma och för en tid egna sin uppmärksamhet åt affärerna, som han afskydde, skulle den sorg han känt, ehuru ganska uppriktig och broderlig i sitt slag, dock hafva varit be