Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 2

Från Norge. (Korresp. till Handelstidningen.) Christiania d. 9 December 1868. Dagens stora tema har varit Odelsthingets afgörande, efter fyra dagars skarpa debatter, af en sak, hvilken at många betecknas såsom det märkligaste steg till den personliga frihetens utveckling här i landet, som tagits alltsedan 1814. Det rörer utvidgandet af den kommunala rösträtten, men blir i verkligheten endast en förelöpare till ett liknande utvidgande af den konstitutionella rösträtten, en fråga, som afhandlats i snart 50 år, men hittills utan resultat. Striden var egentligen framkallad af den lägre demokratien, som derigenom ville förskaffa sig en större politisk betydelse än hittills. Egentligen kan man ej säga annat, än att alla partier varit ense om, att de af grundlagen uppställda vilkoren för utöfvandet af den konstitutionella rösträtten, hvilka hittills varit desamma som för den kommunala, varit alltför trånga. Men samma fruktan för förändringar, som förskaffat Norges grundlag äran att vara den nästäldsta i Europa, efter Englands, har, trots mångfaldiga utvidgningsförslag, åstadkommit, att denna sak — likasom förslagen om årliga storthing, om statsrådens deltagande i storthingets förhandlingar, om direkta val m. fl. a., som harmoniera med den nyare tidens fordringar — förblifvit stående på samma ståndpunkt som vid grundlagens affattande. De aktuella vilkoren för rösträtt här i landet äro endast och allenast: att vara embetsman, borgare i en köpstad eller egare och brukare af serskildt matrikulerad jord. Men dessa trångt begränsade vilkor beröfva en mängd upplysta skattdragande borgare utöfvandet af en bland deras första medborgerliga rättigheter. Så äro icke röstberättigade: sakförare, oaktadt detta stånd i vårt land mera än något annat bidragit till utvecklingen af kommunernas sjelfstyrelse och politiska duglighet, samt vidare skollärare, telegrafister, juridiska kandidater, alla tjenstemän, som ej hafva kunglig fullmakt, såsom länsmän och kyrkosångare, handelsbetjenter, styrmän 0. 8. v. Under de öfver hela landet utsträckta Jaabiekska agitationerna i våras blef frågan om rösträtten ständigt afhandlad på bondemötena, och flera stora meetings insände adresser härom till regeringen och storthinget. Det är nu demokratiens plan att genom rivatlagstiftningen få den stora grundagsförändringen framtvingad, och af detta skäl blef det af sakföraren Daa från Throndhjem framställda förslaget till den kommunala rösträttens utvidgande ett stridsämne, som bragte alla de olika partierna inom storthinget och i pressen i harnesk Det omsider antagna lagförslaget innehåller endast 6 små paragrafer, men vid 8 1, hufvudbestämmelsen, förelågo icke mindre än 28 afvisningsoch ändringsförslag, så att debatterna i Odelsthinget medtogo fulla 4 dagar. Förslagets försvarare hemtade sina hufrudargumenter från den naturliga betraktelsen, att skyldigheten att betala skatt bör åtföljas af en motsvarande rättighet att utöfva inflytande på valet af de kommunala ombuden samt derigenom på afgörandet af frågan om kommunalmedlens åstadkommande och användande.