Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 december 1868, sida 2

gan om en europeisk sanktion af de i Pragerfreden gjorda bestämmelserna samt om en eventuell förmedling mellan Frankrike och Preussen. Den nämnde tidningen utvecklar ytterligare, att det finnes två medel, genom hvilka en varaktig fred i Europa kan försäkras: antingen en allmän konferens af de europeiska makterna, hvarigenom Pragerfreden från alla håll blir garanterad som en internationell lag, eller utvexling af identiska noter mellan samtliga stormakterna, genom hvilka de förklara sig fullt och fast bestämda att upprätthålla det nuvarande politiska tillståndet. Detta alternativ lära de engelska statsmännen i öfverensstämmelse med Frankrike uppställt, och det påstås, att Preussen tillkännagitvit sig eventuelt föredraga det sistnämnda förslaget (utvexling af identiska noter). Det är svårt att säga, huruvida dessa upplysningar stödja sig på förhandlingar, som verkligen förekommit mellan franska och engelska diplomater, eller om det endast är ett försök att känna sig för i afseende på den allmänna meningen både i Frankrike och Tyskland. pKöln. Zeit. och den tysktsinnade ,,Indep. belge tro sig ,från god källa kunna meddela, att det icke ligger något faktiskt till grund för den förenämnde artikeln i .Journal des Debats. Emellertid motsäger sig ,Indep. belge på visst sätt sjelf genom att medgifva, det ändamålet med artikeln möjligen kan vara att förbereda den allmänna meningen på modifikationer, som böra inträda i makternas ömsesidiga förhållanden, eller att förklara en ny situation såsom redan faktiskt inträdd. Det tal, som grefve de la Fertä i grefvens af Chambord namn höll vid Berryers begrafning, lydde sålunda: Frankrike — en på hederns vägnar så god riddare — skulle blifva förvänadt, om man icke vid Berryers graf påminde sig grefven af Chambord. Denna graf skall icke tillslutas, utan att jag uppfyller den mig gifna missionen. Jag är utaf grefven af Chambord uppdragen att högt uttala hans sorg och erkännsamhet åt den, som visat så mycken trohet mot den princip, som grefven af Chambord representerar, och så stora uppoffringar för hans person. Detta högtidliga vittnesbörd egnas äfven åt den aflidne såsom kristen, åt detta hjerta, som älskade Frankrike så högt, åt den som aldrig skiljde sin sak från fåderneslandets frihet och dess stora intressen. Ur landsflykten kommer det sista farväl, likasom från den aflidnes hjerta uppsteg till himlen den sista bönen för den landaflyktige. Den 8 dennes gäfvo pariseradvokaterna i Grand Hotell en sest för sina kolleger, hvilka från utlandet och frän provinserna ankommit för att bevista Berryers begrafning. Deputationen från advokaterna i London, som bestod af Anderson, Huddleston och Cole (alla kronadvokater), bevistade äfven banketten. Huddleston, som är advokat för flottan, var vid Berryers begrafning klädd i sin embetsdrägt, som är en fullständig marinuniform, hvilket gjorde, att tidningsreferenterna togo honom för en engelsk amiral. Vid festen i Grand Hotel höll Huddleston ett tal på engelska för Berryers minne, i hvilket han påminde om, huru den aflidne vid sitt sista besök i London varit mottagen. Festen beskrifves såsom utmärkt lyckad, isynnerhet med anledning at de förträffliga tal, som böllos af såväl de franska, som af de utländska advokaterna. Demokraterna i Marseille ha nu definitivt uppställt den unge, talangfulle advokaten Gambetta till kandidat vid det förestående kompletteringsvalet, och man synes icke det ringaste betvifla, att han skall blifva vald. Hvarje dag lemnas nya upplysningar om den förskräckelse, som regeringen hyst för den 3 December. Så berättar den i Arras utkommande ,,Ordre, att äfven trupperna i denna stad hade order att hålla sig marschfärdiga, för att på första tecken begifva sig till Paris. Man beräknar, att icke mindre än 117 lokomotiver höllos uppeldade på olika bangårdar för att användas till trupptransporter. Garnisonen i Fontainebleau var äfven marschfärdig. Moniteur innehåller ett från ministeren för det kejserliga huset och de sköna konsterna utkommet reglemente för den nästa konstutställningen, som skall räcka fråa den 1 Maj till den 20 Juni 1869, och vid hvilken — likasom hittills — äfven arbeten af utländska målare och bildhuggare få utställas. En egendomlig rättegång mellan tidningen ,,Constitutionnel och Frankrikes bank har nyligen blifvit afgjord i första instansen. År 1865 offentliggjorde nämnde officiösa organ under den halfofficiella signaturen ,Boniface en artikelserie öfver Frankrikes bank, hvilken var inspirerad af ordföranden i bankstyrelsen, Rouland, och författad af den dåvarande sekreteraren derstädes, Mathorel. Artikelserien upptog icke mindre än 6,000 rader. Den dävarande utgifvaren af , Constitutionnel,