Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1868, sida 3

går den militära förvaltningen uppgifve vara granskadt af sakkunnige militärer Den statistiska afdelningen utgör en sam manfattning af de vigtigaste upplysningar fn större statistiska arbeten, hvarpå v numera ej ha någon brist, meddelat, mec tillägg, som bero af sedan inträdda tids förhållanden. Den allmänna statskunskapen inlede genom en blick på det inflytande, son den franska revolutionen och dess omedel bara följder utöfvat ej blott på Frankrikes utan äfven på andra europeiska länders statsskick. Derefter framställas successivt först de med oss närmast befryndade nationernas och sedan de öfriga europeiska folkens och den stora nordamerikanska republikens statsförfattning och statsförvaltning. Att endast den engelska konstitutionens utveckling meddelas, är förklarligt nog, då det väl kan sägas att ingen nu existerande författning i något land med europeisk kultur, undantagandes denna konstitution och vårt eget lands, har någon historia till dato. Hvad för öfrigt denna afdelning utaf boken angår, så förekomma här och der uppgifter, som icke äro exakta, ehuru äfven här sträfvandet efter noggrannhet är omiss kännligt. Så t. ex. uppgifves, att storthingsmännen i Norge ha rättighet till kostnadsersättning för resa till och vistelse vid storthinget, men om den, hvilken grundlagen tillerkänner dem för resan från storthinget, har förf:n intet att förmäla. Efter att ha anfört, att riksrätten i nyssnämnda land utgöres af lagthinget och högsta domstolen, yttrar förtn: I alla andra mål (d. v. s. de, som icke hänskjutas till riksrätt) är högsta domstolen af grundlagen erkänd som sista instans. Men det är dock ett faktum, att i krigsrättssaker, enligt grundlagen, tvenne af konungen tillförordnade höga officerare utöfva domarekallet jemte höieste Rets ledamöter, tillsammans med hvilka de således utgöra sista instansen -— ett faktum, som förf. på ett annat ställe sjelf omförmäler. Då förf. ganska detaljeradt skildrar det sätt, hyarpå Englands öfverhus är bildadt, uraktlåter han att nämna, det tolf öfverdomare ha säte der. Den omständigheten, att de endast äro rådgifvande och ej ha voteringsrätt, kan så mycket mindre utgöra ett giltigt skäl härför, som han icke blott i öfversigten af svenska statsskickets utbildning omförmält, att krigsbefälet kallades till riksdagarna för att diskutera ärendena utan att deltaga i deras afgörande, men äfven längre fram anfört, att deputerade från Förenta Staternas ,territorier ha säte i kongressen utan att dock ega rösträtt. Vidare säger förf., att uti England delar regenten initiativet med de enskildta parlamentsmedlemmarne såväl inom under-som inom öfverhuset. Detta är ett misstag. Englands regent eger i sjelfva verket intet sådant initiativ; , kronan -kan, för att tala med en utmärkt engelsk häsdatecknare, ,icke sjelf gifva uppslaget till förändring af bestående lag, men hon kan godkänna eller ogilla de förändringar, som föreslås. Då ministrarne önska ändring af några lagparagrafer, framställa de derför sina förslager icke i egenskap af monarkens rådgifvare, utan såsom parlamentsmedlemmar. Slutligen nödgas vi framhålla, avs nästan allt det illa, som förf. yttrar om de sydamerikanska staternas författningar, är icke grundadt. Han säger, att de ,, utgöra alla federativa republiker med hvar sin gemensamma kongress, som stiftar lag och äfven ingriper i styrelsen och som nästan öfverallt består af 2 kamrar: en senat, hvartill hvarje ill förbundet hörande ståt skickar tvenne för viss tid valde ombud, och ett representanternas hus, hvartill medlemmar välas i förhållande till staternas folkmängd. — — Öfverallt hafva de särskilta staterna temligen mycket sjelfständighet. och förbundsorganisationen är löslig nog. Men bu förhåller det sig deremot så, att de lesta federativa republikerna för längesedan upplöst sig, och att flertalet af de sydamerikanska fristaterna äro enhetsstater. Sådana äro åtminstone Chili, Ecualor, Peru, Bolivia, Paraguay, Uruguay och Buenos Ayres. Jemte dessa anmärkningar mot uppgiferna torde en och annan kunna göras not formen, ehuru den, i allmänhet taget, ir tillfredsställande. Så skulle vi vilja åda förf. att i mask. och fem. skrifva ,.särskilda eller ,,särskilta och ,, enskilda ler ,,enskilta i stället för ,,särskildta och ,enskildta samt ,,ensamme i stället ör ,ensamne. Af stort intresse äro de tvenne statistika kartor, som förekomma i detta arbete, lå de framställa på ett i ordets egentliga )emärkelse åskådligt sätt befolkningsförllandena och sädesproduktionen i de rskilta länen. Uppmärksamhet förtjenar ifven den tablå, som afslutar boken, då len visar de europeiska och andra staers materiella krafter i de afseenden, som äst lämpa sig för jemförelse. En blick Då denna tablå, som lånats ur österrikika centralkommissionens vid sednaste dariserexpositionen berättelse, ger neml. äsaren ett ganska klart begrepp om de lika staternas landoch sjö-trafik i aneende till areal och folkmängd. A. Tid and 1—