Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1868, sida 2

och antagit, att alla ändringar i författningen, alla lagar om och förslag till bevillningar. hvilka bestämma antingen en årlig skatt af 10,000 eller en afgift en gång för alla af 50,000 francs skola underställas folkets beslut. Äfven i kyrkliga och religiösa förhållanden har församlingen fattat vigtiga beslut, t. ex. om fullständig religionsfrihet samt rätt att bilda sjelfständiga religiösa samfund; borgerligt äktenskap är efter fritt val tillåtet, inza nya kloster få stiftas, hvarjemte det nu bestående skall upphäfvas och dess egendom, sedan ärligt underhåll anvisats klostrets nuvarande invånare, användas till skolväsendets befrämjande och till fattigvården. I Gånve fortgår striden mellan de radikala och de mera hofsamma independenterna, till hvilka båda partier nu kommit ett tredje socialistiskt, som understödes af den internationella fredsligan. Vid de nyss försiggångna valen till det stora rådet hafva independenterna tillsatt 74 platser mot 30, som tillfallit motpartiet. Hvarken arbetarne eller katolikerna hafva kunnat genomdrifva valet af någon enda bland sina kandidater. En del vals giltighet är nu öfverklagad, men utan framgång; dock råder oro fortfarande i denna af partiernas sträfvanden mycket oroade kanton. En annan vigtig töreteelse i Schweiz är, att en sammankomst af rättslärde från alla kantonerna uttalat sig för enhet och öfverersstämmelse i lagstiftningen i civilt hänseende. De gamla kantonerna, Schwyz, Uri, Unterwalden, Zug, Glarus och Appenzell hafva endast gamla sedvänjor och inga verkliga lagböcker; de franska och italianska kantonerna samt vestra Bern och en del af Freiburg följa Code Napoleon; lagstiftningen i de tyska kantonerna har dels stor likhet med den österrikiska från detta århundradets början, dels r det stått under inflytande af de nyare riktningarne i detta hänseende i Tyskland. Schweiziska militärdepartementet har offentliggjort ett förträffligt utlåtande jomte ett förslag till ombildning af den schweiziska värnepligtslagen, i den mån som nämnde lag kan regleras genom förbundslagstiftningen. Följande grunddrag i detta förslag förtjena företrädesvis att framhållas: 1) Ett fullständigt och konseqvent genomförande af den allmänna värnepligten, hvilken v: från 20:de till 45:te året; äfven folkskollärare äro värnepligtige och skola ega erforderliga kunskaper för att kunna bibringa skolungdomen den törberedande militäriska undervisningen. 2) En rationel indelning at hela stridsmakten, hvilken, ordnad efter åldersklasser, skall sönderalla i tre lika starka afdelningar (uppbåd, reserv och landtvärn). De taktiska enheternas, såväl som divisionernas, organisation grundar sig på erritoriela förhållanden. . 3) Officerarne bilda icke längre en särskild klass; endast sådane, hvilka hafva tjenat såsom underofficerare, kunna befordras till otficerare. Befordran till högre officersposter sker på förslag if officerarne sjelfve. 4) Generalstaben reorganiseras, för att tillföråkra förbundshären en ledning vid större operaioner, som tillfredsställer alla fordringar i tekiskt afseende. 5) För den manliga ungdomens uppfostran till apenduglighet sörjes dels genom införande af miitärisk gymnastik iskolorna, dels genom särskilda mordningar för tiden från utträdet ur skolan till len ålder, då värnepligten vidtager. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 18 NovemDer: Verkan af valen den 3 November har hittills drit välgörande för hela landet. Efter den feseraktiga oron under veckorna förut har lugn pträdt, och Förenta Staternas medborgare egna ig på nytt med odelad energi åt sin förvär!skrksamhet, sedan en ofantligt öfvervägande maoritet af folket anförtrott den blifvande ledninges if landets öden åt en man, för hvilken nu äfven lans politiska motståndare erkänna sig hysa det ullkomligaste förtroende. Edra läsare skola säcert minnas med hvilka smädelser och lögner, len demokratiska pressen oupphörligt öfverhopat rant. Nu förklara de mest betydande demotratiska partiorganerna, att man icke från det lemokratiska hållet har något skäl att längre vålla hemligt, det Grant endast skenbart är re)yblikan, samt att han utan tvifvel under sin resering skall följa en politik, som skall svika re)ublikanernas förhoppningar. Grants alla sympahier och böjelser — så yttra nämnde organer — nafva alltid varit afgjordt konservativa, och hans olitiska tendenser äro af sådant slag, att det icke ore underligt, om han blefve en bättre president ör det demokratiska partiet, än Seymour kunnat ära! Ja, en korrespondent från Washington föräkrar, att Grant nyligen till en förtrogen vän, om har en framstående ställning i krigsministe, yttrat, att han städse i själ och hjerta förlifvit demokrat, om han äfven icke kunnat deloga i detta partis förirringar. I hvarje fall är Icnna benägenhet att smickra den nye maktinneafvaren så plump, att den endast kan väcka bje hos hvarje opartisk. Otvifvelaktigt är, att u stor del af det demokratiska partiet är belåten ned Grants val, men det är ett för groft tilltag, å de demokratiska tidningarne vilja inbilla publien, att ,copperheads (ultrademokraterna) anse hafva vunnit en stor seger. Den nyaste ändning, som dessa sträfvanden från demokratisk ida tagit för att ställa sig väl med den blifvande residenten, består deruti, att förslag är gjordt ch af demokratiska tidningar lifligt förordadt tt afgifva de demokratiska elektoralrösterna för irant. För att gifva mera eftertryck åt denna omonstration. utsprider en demokratisk tidning i Vashington det ryktet, att det bland de radikaltepublikanska elektorerna är afgjordt, att de icke kola lemna sina röster åt Grant, utan åt Colfax om president, i hvilket fall Grant endast skulle å de demokratiska elektoralrösterna. Här har et förra smickret ötvergått till ett försök att utså nisstroende mellan den nye presidenten och det epublikanska partiet. För hvarje lugnt tänkande r det naturligtvis tydligt, att det äfven i det reublikanska partiet icke fattas obetänksamma peroner. Så har en liten clique af de radikalaste land alla radikala i Boston haft en plan — likaom vore Grant en misstänkt person — att ställa rnom under öfvervakande af general Butler, ända rån första stunden, då han tillträder sitt höga mbete. Denna ljusa plan gaf naturligtvis demoraterna vatten på sin qvarn. Det har lyckats rant att hålla sin afresa från Galena (hans föelsestad), der han under sommaren uppehållit ig, så hemlig, att han lyckligen undgått alla de nottagningshögtidligheter, till hvilka man i Wahington gjort stora förberedelser både från reublikanernas och demokraternas sida. Sedan ess har han varit så öfverlupen af tjenstebesöande och oombedda rådgifvare, att han flytt hit till Newyork). Nu har han afspisat alla dylika pekulanter med den förklaringen, att han icke kall lemna den ringaste upplysning om sammanättningen at den blifvande ministeren, eller om illsattandet af andra embeten, innan han erhålli et officiella valdokumentet. Bland politici ochinbetsjagare ex professo har denna torra afvising väckt mycken förargelse. Desto mera hoppas andet i sin helhet af den nye presidentens oberonde af alla partiförpligtelser, att han skall rensa et förskräckligt korrumperade embetsmannastånet. Jag vill blott i förbigående nämna, att fölande namn sättas i förbindelse med den tillkomnande ministeren: Sumner, Farragub Stanton, freely, Wade, o. s. v. Från sydstaterna är föga tt omnämna. i afseende på hans val, och detta an man under närvarande förhållanden endast nse som ett godt tecken. Uppenbarligen har reultatet af valet verkat betydligt afkylande, och u-Klux-Klan har ansett rådligt att för ett ögonlick, såsom onyttig, inskränka sin så utbredda ch framgångsrika verksamhet. Likväl får man cke för tidigt bygga derpå, enär förkärleken för tt dylikt lefnadssätt är starkt utpreglad hos en del nvånare i sydstaterna. På sjelfva valdagen kom et endast i Georgia (i Savannah) till mera betyande oroligheter. Orsaken härtill ligger till störta delen i republikanernas fullständiga athållande ler fördrifvånde från valen; negrerna vågade lldeles icke att närma sig valplatserna. Häraf om sig, att i Louisiana — der det finnes minst