Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1868, sida 2

hållit den tillbaka för att placera den på hans conto. Det var William Bertram, och han ensam, som handhade alla dessa penningetransaktioner. Ingen visste att denna summa fattades, förrän han sjelf hade upplyst derom. Mr Levingstone hade aldrig nämnt det ens för sina kompagnoner; bankirerna visste endast att penningarne hade blifvit efterfrågade hos dem, — icke att de voro försvunna. Var det troligt att mr Levingstone skulle hafva hållit denna sak hemlig, om han hade känt den? Kände han den? Bokhållaren påstod det, men kunde man väl tro ett dylikt påstående? Var det då icke troligare — nästan säkert — att mr Levingstone skulle hafva omtalat förhållandet för mr Ricarbo, — isynnerhet som denne herre stod i förbindelse till det hus, hvarifrån summan blifvit sänd, — om han hade känt det vid mr Ricarbos besök — just vid samma tid som saken skulle undersökas, enligt bokhållarens uppgift. Hade han talat derom? Nej, mr Ricarbo hade ej hört det minsta om den saknade summan förrän efter hans kompagnons död. Å andra sidan visste man att Bertram sedan flera år hade önskat gifta sig. Penningar var det enda han behöfde; under den sista tiden hade han yttrat till flera af sina kamrater, att hans bröllopsdag snart tillstundade; han hade således skaffat sig penningar. Huru? Det var frågan. Visserligen kunde den stulna summan ej spåras till honom eller annorstädes, emedan den ej varit tillgänglig för någon annan än honom sjelf eller hans principaler, och det fanns ingen rimlig anledning att misstänka någon annan för stölden. Summan