Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1868, sida 2

hvarigenom man skulle undvika att, vid hvarje litet tumult, behöfva skyldra med bajonetter och sablar. Vi afvakta med otålighet hvad man i Stockholm ämnar göra, för att sätta en bom för sådana ofog, som här åter upprepats. Med sägnad erfar man nu, att polisen betett sig på ett värdigt och hyggligt sätt, således helt annorlunda än under de famösa Mars-dagarne, då hr Wallenberg afgaf de lysande profven på sin hufvudslöshet. Utan trifvel beror detta på chefen, och det är derför alltid mot cheferne man bör i första rummet vända sig, då de underlydande bete sig på sätt, som då skedde från polisens och nu från hästgardets sida. En af dessa chefer lärer väl vara öfverståthållaren, och således bör han i första rummet ställas till ansvar för de begångna våldsamheterna. Det är värre än ett brott, det är en dumhett — lyder i fri ötversättning ett kändt fransyskt uttryck. Det är det bristande omdömet, som på styrande platser ofta åstadkommer värre förargelser än den onda viljan. Dessa betraktelser förutsätta naturligtvis tillförlitligheten af de uppgifter, som föreligga. Skulle förhållandet visa sig hafva varit annorlunda, höra vi ingalunda till dem, som vilja vidhålla ett klander, hvars förutsättning blifvit upphäfd. Men det är då också hög tid, att vederbörande, genom stränga ransakningar, bringa det verkliga förhållandet i dagen.