med skrän och åtskilligt ånnat ofog och funno åhörare och åskådare uti ej så få välklädda personer, som tycktes tillhöra de bildade klasserna. Till heder för Stockholms intelligenta arbetare måste vi sanningsenligt anmärka, att några sådana icke varseblefvos bland den skränande hopen, hvilken bestod eadast af pojkar och annat löst folk, samhällets drägg, som alltid är villigt att lyssna till det upprop, hvilket beklagligtvis någon gång låter höra sig från ett håll, der man har fördel af att hetsa onda passioner mot lugnet och den goda ordningen. Men vi måste äfven anmärka det origtiga och lättsinniga deruti, att personer, hvilka tillhöra de bildade klasserna, blifva stående bredvid dessa skränande folkhopar och denna samhällets drägg för att, såsom det heter, få ,,se hur det skall gå. Om sistnämnda personer icke på detta sätt ökade folkskockningarne och ofta derigenom blefvo hinderliga för ordningens upprätthållare, skulle orostiftarne och våldsverkarne sannolikt icke känna sig lifvade att så länge fortfara med sina representationer. dan kl. 9 i Lördags afton infunno sig några man från Gustaf Adolfstorgsvakten och besatte en del af läktaren. Sednare på aftonen, kl. omkring 11, uppmarscherade en större styrka infanteri och bildade en kordong omkring läktaren. Detta tycktes dock icke hafva någon inverkan på oordningens vänner. Polismästaren uppläste upprorslagen, manande de sammanskockade att genast åtskiljas. Då denna uppmaning likväl icke efterkoms, gjorde en nyss förut tillstädeskommen afdelning af lifgardet till häst choc längs en del af Arsenalsgatan och Lilla Trädgårdsgatan samt äfven in på Carl XII:s torg. Denna manöver upprepades sedan flera gånger, och blef trakten derefter småningom utrymd af folket. Att militären tyvärr icke gått tillväga med den moderation, som den ovilkorligen bör visa, hafva vi från flera trovärdiga håll hört försäkras och beklaga detta lika mycket som ofoget i dess helhet. Olyckligtvis blefvo åtskilliga personer mer eller mindre svårt sårade, men ryktet om att en af dessa skulle hafva aflidit af sina blessyrer har lyckligtvis icke bekräftat sig. Oordningarne fortsattes tyvärr äfven på Söndagsaftonen, fastän den tumultariska hopen då icke kunde tränga in på platsen, der Carl XII:s staty befinner sig, e!ler komma åt den famösa läktaren, enär tillräcklig militärstyrka då höll vakt derstädes, hvaremot fönsterrutor i några enskilta hus blefvo inslagna. I går stördes ordningen lyckligtvis icke, åtminstone icke i någon väsendtligare grad. Hurrarop och oljud förmärktes visserligen då och då, men utan synnerlig betydenhet. Under det man väntade på ankomsten af siudenternas fackeltäg till statyn, var oljudet starkast, och då blefvo äfven några stenar kastade in på den meromnämnda läktaren, likväl utan att skada någon. Ett stort antal af orostiftarne under dessa dygn lär hafva blifvit arresteradt, och vi skola icke underlåta att, ifall förhör kommer med dem att anställas, meddela derom i vår rättegångsafdelning. Landeorten. Vesterås. Kassahrist. Vesteråstidningen ,,Aros omförmäler, att kronokassören 6. Fredelin i Sala, hvilken varit anställd såsom t. f. kassör och magasinsförvaltare vid Sala silfververk och bergslag, i dessa sina egenskaper blifvit beträdd med enl; kassabrist till ett belopp af 21,000 rdr, hvarförutom han skulle gjort sig skyldig till falska räkenskapers förande. — Malmö. Karl XII:s-festen firades i Malmö sålunda: Kl. inemot 12 tågede högre elementarläroverkets ungdom, under sin fana och åtföljd af sina lärare, ifrån läroverkshuset till S:t Petri kyrka, der inbjudne åhörare då redan intagit sina platser. Under intågandet blåste husar-musikkåren, anförd af dir. Ph. Stadler, Karl XII:s bekanta fältmarch. Sedan alla intagit sina platser, den 250 röster starka sångkören i kyrkans kor, de öfrige å bänkar i hufvudgången, afsjöngos de båda körerna: Heeffners Låt dina portar upp. och Geijers , Viken, tidens flyktiga minnen (Narwamarschen), båda med ackompanjemang af blåsinstrumenter. I tvärgången mellan koret och bänkraderna var en talarestol uppställd. Denna beträddes nu af lektorn Karl Herslow, som i kraftfulla drag skildrade festens fosterländska betydelse. Talaren erinrade om svenska folkets trohet mot Karl XII:s minne; huru bittert detta minne behandlats af hela det dvergaslägte, som satt sig till doms på den fallne jättens graf; men huru folket, skyddande, i sitt bjerta burit hans bild genom tiderna tills det i dag ändtligen reser bilden, jublande då det igenkänner de ljusa, ädla dragen. Efter några blickar på dessa drag skärskådades Karls karakter och karakteren at den tid, i hvilken han lefde. Talaren ingick i en undersökning, huruvida totalbillen af Karls personlighet verkligen är sådan, att den kan stå för alla kommande slägten som idealet af svensk mandom, typen af en kristen hjelte. Slutligen vidrördes Karls död och hans odödlighet. Efter talets slut afsjöngos folksången och Wennerbergs kör: ,,Hör oss Svea! samt derefter med ackompanjemang första versen af Luthers psalm: Vär Gud är oss en väldig borg. Nu höll kgl. hotpredikanten, prosten J. A. Olin från predikstolen en bön, hvarefter det hela afslutades med sista versen af nyssnämnde psalm. Kyrkan var öfverfylld af åhörare. Ifrån kyrkan återvände skolungdomen till läroverkshuset, å hvars gård ,,Kung Karl. den unga bjelte afsjöngs, arrangerad för dubbelkör, med gripande effekt. s — Helsingborg. Dödsfall. I ,,Öresunds-Posten läses: Seniorn bland Helsingborgs handlanler, herr Chr. A. Höckert, chefen för firman L. Höckert et Söner, afled härstädes sistl. Lördag i en ålder at 77 år. — Hr Höckert var den siste köpmannen här på platsen af den gamla stammen. Firman har alltid åtnjutit stort anseende för obeläckad redbarhet och heder samt har isynnerhet början af detta århundrade ombesörjt många och stora silfvertransporter och liqvider mellan Kristimia och Köpenhamn, liksom äfven sedermera melan Stockholm och Hamburg, i egenskap af omoud för de största handelshus o. s. v. hviken verksamhet dock på sednare åren aftog, på grund af len nu aflidnes höga ålder. Rätträdighet, godmolighet. och hjertlighet utmärkte den hädangång108 IH. Guldbröllop. En för våra dagar mindre vanlig högtidlighet firades inom Färingtofta församling, lå f. d. nämndemannen och kyrkovärden Per Anlersson och hans hustru Bengta Olsdotter i Annarp, närvaro af barn, barnbarn, barnbarnsbarn samt alrika vänner, helsade femtionde årsdagen efter eras bröllop. De inemot 80 år gamla makarne ro vid god helsa samt i besittning af en vid dena ålder ovanlig liflighet. — Karlshamn. Snö föll i Thorsdags och Frelags, dock otillräckligt för att begagnas till slädföre. — Vestervik. Skatten för hundar har af stadsfullmäktige för nästkommande år 1869 blifvit förhöjd till 5 rdr för hvarje sådant djur; och kall af beloppet, såsom hittills, tre fjerdedelar tillalla Söndagsoch aftopskolefonden och en fjerdelel stadsbiblioteket. — Karlstad. Entreprenadauktion. I ,,Vermands-Posten för i Lördags läses: Vid i går inför onungens befallningshafvande å landskontoret ;bllen entreprenadauktion för uppförandet af ett yytt länsresidens här i staden, stannade byggmätaren L. M. Elfving från Stockholm, samme man om pålat för rådhusgrunden och ombyggt kyrkan värstädes, för lägsta anbudet 108,400 rdr. Dessmtom ingåfvos anbud af följande personer, nemligen: syggmäåstaren W. Lidbom i Karlstad 125, 000 rdr, Johansson dito 136,000 rdr, A. Kruger från Jöteborg 117,000 rdr, byggmästaren Rapp från lito 110,000 rår, A. T. Wallenius från Skara 27,000 rdr, W. Witting från Jönköping 133,000 dr och T. Winblad från Örebro 110,000 rdr. Medelpriset af ofvanstående anbud gör 120,800 dr, hvilket tyckes vara någorlunda öfverensstämnande med det pris, en entreprenör bort betinga ig för uppförandet af en så solid byggnad, hvars srundläggning ensamt tros komma att medtaga inmot 30,000 rdr. Som af ofvanstående synes ha Yygsmästarne här på platsen, hvilka, till följd af len kännedom de ega rörande såväl byggnadsplat