Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1868, sida 2

böra ej lemnas oomnämnda. Åt, Unionen, denna mycket anfäktado förening mellan den reformerta och den lutherska bekännelsen, gaf han iden och grundvalarne för utförandet. Men det diktatoriska sätt, hvarpå konung Fredrik Wilhelm III införde unionen, tramkallade hans afgjorda motstånd. Större var hans glädje öfver ett annat verk: Universitetet i Berlin, denna utmärkta bildningsanstalt, denna sanna Wniversitas litterarumk, som för närvarande räknar öfver 3,000 inskrifna studerande, är uteslutande upprättad efter hans speciellt utarbetade plan. En af de förste lärarne vid detsamma, fick han under flera årtionden bevittna denna förträffliga institutions framåtgående. Fullkomligt mästare öfver det fria ordet, var Schleiermacher — emedan han hemtade sina tankar och ord omedelbart ur sitt inre — en entusiasmerande talare på predikstolen och i katedern. Alltid beredd att med hela sin personlighet innestå för hvad han erkänt för rätt, alltid utan fruktån höjande sin röst för sanningen och för menniskans fria utveckling i stat och kyrka, utrustad med en djerf, skarp penna, var han under en sorglig tid fruktad af de maktegande, på det högsta hedrad af felket. Han var stor i sin andliga verksamhet, men ännu större i sin karakter — han var af reformatorernas äkta slag. Detta är den man, hvilken vi vilja fira, och det allmänna deltagandet i detta firande bevisar hur dyrbart hans minne är för det tyska folket. Tyvärr blandar sig i pieteten för den 21 November ett skarpt missljud, framkalladt genom våra högsta kyrkliga auktoriteter, hvilka föregifva sig psej kunna gilla Schleiermachers tillbedjande som helgon (!), men i sjelfva verket i sin presterliga trångbrösthet med ångest och bäfvan se Schleiermachers i det tyska folket lefvande ande gå igen. H ACMAO —