Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1868, sida 2

daten godhjertadt; — der borta ligger kommendantens hus; gå bara in i huset och vik sen af till höger. Skulle han inte vara i yttre rummet, så låt anmäla er. Hvar och en skall säkert tjena er. — Jag tackar, sade Alice vänligt och begaf sig genast på väg till det antydda huset. Likasom försjunken i dvala gick hon framåt, och hon visste knappt hvar hon befann sig, då en djup stämma besvarade hennes blyga knackning med ett ,,stig in. En äldre herre i släpuniform reste sig vid hennes inträde från ett med skrifvelser betäckt bord, och i det han artigt bugade sig vid åsynen af den unga frun, frågade han hvarmed han kunde tjena henne. — Jag söker en krigsfånge, en officer tillhörande sydstaternas armå, svarade Alice och tystnade derefter; ty hennes krafter tycktes vilja öfvergifva henne. — Hans namn, om jag får be? frågade officeren med större deltagande, ty det uttryck af orolig ångest, som Alices yttre förrådde, rörde honom djupt. — Öfverste Ludlow, chef för Louisianaregementet. Öfrer officerens ansigte flög likasom en dyster skugga; ett svar sväfvade på hans läppar, men likasom hade han erinrat sig en vigtig omständighet, vände han sig plötsligt till sitt skrifbord, der han tog en journal och började mekaniskt vända pappersbladen. Han tvekade att tillstå sanningen för den unga fremlingen, som betraktade honom med ångest. — År ni kanske en anförvandt till honom? frågade han slutligen efter en paus, hvarunder Alice knappt vågat andas.