Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1868, sida 1

. Rn på morgonen. kom och tag ett glas öl, sade min ciceron, ,så skall jag visa er något nytt. Inkomna funno vi rummen eller rättare ett par kyffen och ett större rum alldeles uppfyllda af folk och rök, ty huru fattig skall engelsmannen dock hafva sin kritpipa jemnt blossande; värmen från koleldarne och atutdunstningen var nästan outhärdelig och drycken oförtärbar, men sista pennyn offrar dock den som besöker detta ställe på en mugg , half and halsf-, det är en blandning af porter och öl. Sorl, svordomar, skrik och gräl, till och med slagsmål dessa trasvargar emellan, var hvad vi hörde och sågo. Dock sofvo många i alla möjliga attityder, mest dock med hufvudet hvilande på armarne stödda mot bordet. Lägg nu märke till ansigtena, sade min nye bekante, och så fortsatte vi vår vandring genom olika stadsdelar, hvarest jag aldrig förr varit, men allt var tyst och stilla. Jag erhöll beskrifning på allt, fick del af de olika platsernas historia, som mannen tycktes vara så hemmastadd med, att det föranlät mig fråga, huru han kunde hafva så reda derpå, hvarpå han svarade: ,,Det skall ni sedan få höra. Nu är klockan fyra; kom, så skola vi gå in på ett af de utskänkningsställen, som öppnas den tiden. Samma scen uppfördes här som å det förra stället vi lemnat före två; ty inom en qvart var lokalen uppfylld, och förunderligt nog igenkände jag de flesta anletsdragen från det förra värdshuset. , Det var det jag menade, sade min följeslagare. Ser ni, dels taga de ej nattlogis, utan föredraga att dricka upp penningarne samt vandra de två timmarne emellan två och fyra, dels hafva många endast två pence, och dessutom äro de flesta tjufvar och karnaljer, som invänta dessa två tysta timmar, under hvilka allena ,, London sofver, för att utföra sina dåd. Dessa husvilla sofva på soffor i parkerna eller i gröngräset, under middagstimmarne då solen är varm; i regnväder taga de sin tillflygt hvarest de kunna finna skydd, ty under dagen hindrar polisen det ej. Min följeslagare beledsagade mig derefter till en af polisstationerna, presenterade mig för en af officerarne, som hade vakten, och berättade mig, att han var en af de högre vid spanande polisen samt hade sitt kontor der. Efter att hafva njutit af en väl behöflig varm och god kopp the med ,,toast (rostadt hvetebröd med smör) samt utbytt kort, lemnade jag stället, uppskakad af hvad jag sett och hört samt trött af nattvaket och den långa vandringen. Mannen var en riktig ,,gentleman. Detta är i det rika Albions hufvudstad, hvarest visserligen allt utskum samlas; men det lärer vara så öfverallt i detta land, hvarest rikedomen är så olika fördelad, att under det några vältra sig i guld och skatter, hvars räntor de ej förmå upplefva, lida massor af menniskor den yttersta nöd, svälta och frysa ihjel. Icke en dag förgår utan berättelser om förfärliga mord, sjelfmord, brott och rysligheter af alla slag, följder utan tvifvel af bristande vård om den lägre klassen, både i andligt och lekamligt hänseende. Visserligen utdelas enorma summor på fattigväsendet och legater samt frivilliga insamlingar förekomma i mängd, men här som mångenstädes kommer det ej alltid den verkligt behöfvande tillgodo, utan stannar ofta i fickorna på tjenstemännen i första rummet; sedan få de, som hafva beskyddare, en del, och de, som äro mest oförskämde, påflugne och ihärdige erhålla smulorna. Den verkligt behöfvande är vanligen för blygsam att blifva beaktad. Så användes en stor del af de millioner, som årligen slösas ut, till att rikta krögarne. Visserligen är det en känd sak, att ordnandet af fattigväsendet är det svåraste problem att lösa, men det torde dock låta sig göra äfven här, ehuru med långt större svårigheter än på mindre befolkade platser, som ej ega Londons rörliga befolkning, hvarå ingen kontroll finnes. Man vill dock nu taga itu med saken på allvar, genom att tillsätta en komit, men troligen göres intet vare sig för folkets höjande genom uppfostran eller i ekonomiskt hänseende, så länge de konservativa sitta