Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1868, sida 2

grupper begränsade utsigten åt alla håll, med undantag af några få väl valda uthuggningar. ÄÅftonsolens klara skimmer hvilade öfver trädens täta löfmassor och frambragte ett oändligt välgörande färgspel genom bjerta ljusreflexer och djupa skuggor. Allt hvad som är egendomligt för det amerikanska fastlandets urskogar, och hvad som kunnat anskaffas från andra länder, såg man här, sinnrikt ordnadt, blomma och grönska. Silfverpopplar reste sig bredvid blodboken, hvitbarkig björk bredvid den dystra cypressen och idegranen. Urgamla lönnar och magnoliaträd, en massa arter af ekar, granar, lärkträd, mossbeväxta hickorier och sykomorer stodo sammanträngda i täta grupper, och likasom för att desto åskådligare framställa motsatserna mellan de olika zonernas älsklingsbarn, utbredde sig här de väldiga, sällsamt klufna bladen af det stolta bananasträdet, der de ädla formerna af den högstammiga kokospalmen, medan rödblommiga lianer slingrade sig upp och ned genom den täta grönskan, förbundo topp med topp såsom medelst undersköna guirlander, medan gråa mosstappar och underliga parasitväxter hängde ned från de sammanflätade grenarne. Sålunda visade sig det öfre lagret af den parklika trädgården, och då solens sneda strålar träffade det, framträdde tormer och färger dubbelt skarpare. Stilla aftonfrid tycktes sväfva öfver detta skuggiga rike, ett lugn så förtrollande och lockande, att man kände sig oemotståndligt hänförd. Tankarne irrade hit och dit, utan att ett missljud dervid kunde insmyga sig. Det förflutna utbredde