I en skrifvelse från Madrid af den 28 Oktober yttrar sig korrespondenten på följande sätt om den utveckling, som sakerna troligen skola få, sedan de konstituerande cortes sammanträdt: ,,För det första väntar man, att en stor monarkisk majoritet skall inkomma i cortes. Man antager äfven, att största delen af denna majoritet skall tillhöra det progressistiska partiet och föreslå konung Ferdinand af Portugal (hvilkens afsägelse man icke anser som bestämd) till tronkandidat. Den första fråga, som kommer att föreläggas cortes, skall angå regeringsformen. På detta område skola demokraterna bekämpa de icke allenast eniga, utan till ett parti sammansmälta liberala och progressisterna. Oppositionen skall likväl knappast blifva synnerligen stark, enär de mest framstående medlemmarne af det demokratiska partiet hafva alla yttrat sig till fördel för monarkien såsom en nödvändig öfvergångsform. Så har t. ex. Martos i Guadalajara yttrat sig på följande sätt: , Man måste uppgifva tanken på en republik. Det är bättre att hafva en demokratisk monarki, sådan som kejsardömet Brasilien, än en republik, sådan som Paraguay, hvars regering var det värsta tyranni, den mest oinskränkta diktatur. Om Spanien för närvarande konstituerade sig som republik, skulle denna republik troligen endast räcka ett par dagar och efterlemna en blodpöl ... Så snart frågan om regeringsformen är afgjord, skall man utnämna en kommission af de vigtigaste personerna i cortes för att utse en tronkandidat. Denne skall först blifva underkastad en omröstning i cortes och derefter en allmän omröstning i hela landet. De spanska kolonierna bestå — som bekant är — af tre grupper: Cuba och Portorico i Mexikanska viken, Philippinerna, m. fl. nära det asiatiska fastlandet och Fernando Po i Guineaviken. Koloniernas befolkning utgör tills. 7,129,000 innevånare. Om icke slafvarne medtagas i beräkningen, och om en deputerad beräknas för hvarje 50,000 innevånare, skulle kolonierna blifva i cortes representerade af 114 deputerade. I hvarje fall skola